80 AXKL NELSON lund.’" som sökt återfinna denna nrsprnnglii^ui betydelse i den fiUjd av smala vattendrag, som äro karakteristiska för Hälsingland. bygden kring det gamla, i llälsingelagen omtalade Siindd}), Sunded. De svenska inbyggarna på bägge sidor om Bottniska viken levde efter de rättssedvänjor. som med tiden upptecknades i Hälsingelagen.1 vilken utsträckning Hälsingelagen eller hälsingländska ■' (inniinal tliil.siiii’eliullur. Arg. 11).'}! (Hudiksvall D.'H). s. 20 fl', ined hänvisningar. Se H. H.i.ÄitNi:. llelsingelif under Helsingelag (I ps. ISO.!) s. ‘Jd; ny ujipl. (Fiireningen tieinulals folkskrifter. OS. gande, som finnes inrislat ined runor på en jiirnring. soin fordom varit fiist vid Eorsa kyrkdiirr i llidsingland oeli som anselts vara vårt iddsla lievarade lagsladgande (se Wksskn.s referat a\' den liittils ffirda vetenskapliga diskussionen om inskriftens tolkning oeh innehörd i Holmbäck & Wksskn. a.a., s. ld\' L\'II| finnes ieke nppteeknat i Hidsingelageii. mi'ijligen emedan dess liisning oeh tolkning redan på l.'ViO-lalet berett samma svårigheter som .■).■)() år '1'i 1 1 ;i g g. 1'fter Holnihiiek & Wessén har problemet om rnninskriftens läsning oeh tolkning med stor energi upptagits franifiir allt av ti. Hafström. dels i hans gradualavhandling Ledung oeh marklandsindelning. 1040. s. 220—25') oeh dels (i omarbetad och utvidgad form) i 1 liilsingerunor. I.Xrg. 10.')4. s. .')—231. Hafström instiimmer i Holmhiieks & Wesséns liisidng oeh tcdkning utom i fråga om ordet 1 a k i, som Hidnihiiek ä Wessén i anshdning till .Sojihiis Bugge fatta som en kasusform av n. 'gång', men som Hafström (i Hiilsingerunor. .\rg. lOTid. s. 17) »anser vara en form av fsv. hujh i betydelsen Aiggande' (såsom ;innu i hl.a. sam-, siinglag)». Han fortsiitter: »Del skulle i så fall kunna tänkas vara verlialsiihstanliv till en förbindelse. - .Slhm 1001), s. 24. - Det lagsladsenare. motsvarande isländska oeh fornnorska li(j(/jn ni<')ri. ungef:ir =nysvenska ligga nere' eller enhart li<j(jj(i med samma eller liknande (pregnanta) innehöril. Ordet l(t(j skulle alltså hiinföra sig till den efter miissfallel mässan fallit ner tl.v.s. efter det liggande miissan.» Då dessa ekonomiskt inyeket hetungande straff för de angivna brotten ieke finnas i Hiilsingelagen, men viil (Kyrkohalken 1!): 4) de från 1'iiplandslagen (Kyrkohalken 10:2) hämtade, i sådant hiin.seende mildare straffen, kan man doek ieke siiga, all Eorsaringens laglnid finnas intagna i Hiilsingelagen. oeh diirmed mena. alt Eorsaringens text. riilt liist oeh lolkail, intagits i Hiilsingelagen. \ ail som e.r analogia finnes i Hiilsingelagen, iir intet bevis för att det jiå K120-talel hiinitats ilirekt från h'orsaringen. Om ilet kunde bevisas, att det verkligen \ore fallet, skulle tiet stå i samklang med det av iirkehiskop Olof Björnsson eljest ådagalagda stora intresset för del antikvarisk-jiiridiska. Ingenting förbjuder naturligtvis att antaga. alt del på Olof Björnssons liil kan ha fiinnits en niunilig tradition, att i de nordliga socknarna av iirkestiftet i gamla tider striinga straff varit stadgade för soekeiiho. som genom överskridande av del för honom giillande för-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=