f()hp:tal I'^FTI'.R E\ LAX(i\’ARi(i S.Il'KDOM avUnl den 18 jamiari 1955 i Slockliolni liovrälIsradel (lustav Oliii. Rällshislorisk lorskning hade hinge varil eti av bans eentrala intressen; i bans bibliotek, ined dess stora samlingar av juridisk oeb historisk litteratur och verk av de senaste seklens stora skönlitterära Riiiattare 1'rån skilda hinder, intog riittsbistorien ett betydande rinn oeb ät den svenska stralfrättens historia ägnade ban ingående vetenskapliga studier, hdt resultat av dessa Iranilade ban i den minnesskrirt, somsvenska oeb linska jurister 1954 ollentliggjorde till bögtidligbällande av tvalnmdraarsminnet av antagandet av Sveriges rikes lag. Pä grundval av djupgående 1’orskning oeb med säker bliek liir det väsentliga tecknar ban där det svenska strartsysfemets utveckling Iran landslagarna oeb stadslagen på 1500- oeb 1400-talen, då liirlust av fred oeb gods. diidsstraff. kroppsstraff, ärestraff oeb biiter bebiii'skade straflsystemet, fram till 1754 års lag. Många drag i utvecklingen ba IVirst genom Olins forskningar kommit i sitt riitta ljus. Man ser av Olins framställning biirii reformationen iin mera skärjier det barda straffsystemet genom att den fiir med sig en reception av strafibestiimmelser från den mosaiska rätten. Man s(M' vidare, burn konungen ansågs stå iiver de giillande straffriittsliga bestiimmelserna oeb i fiiljd därav knnde diima till strängare straff än de fiireskrevo. Den albniinna tendensen gick emellertid i mildrande riktning. Lagbestiimmelserna blevo visserligen i stort sett ofiiriindrade men ofta tilliimpades de icke efter sin ordalydelse. Olin visar bumman icke längre låter ett diidsstraff gå i fullbordan ulan att domen underställts konungen, som diirvid hade möjlighet att ådiima mildare straff oeb även kunde utiiva sin benådningsriitt. Även hovrätterna iigde eller tillskrevo sig rätt att nedsätta
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=