75 skedde också i en lång serie senare rättsfall. Snarast blev det fråga omen rättelse av en felaktigt utformad handling (misskrivning). 4.9. Tolkning med hänsyn till omständigheterna Några fall från 187()-talet och framåt visar hur HD vid tolkning av avtal tog hänsyn inte bara till lydelsen utan även till omständigheter som belyste vad somåsyftats med avtalet. NJA 1876 5. 30 gällde frågan, huruvida två skuldförbindelser, utfärdade av köpmannen P i samband med att hans firma beviljades avskrivning av motsvarande skuldbelopp, skulle anses vara bindande med hänsyn till att de innehöll förbindelse att betala »såvida mina tillgångar i framtiden det medgiva». Betalning yrkades i P;s året därpå inträffade konkurs. RR, NRev och tre ledamöter av HD fann handlingarna inte vara »att såsom skuldförbindelser anse», medan HovRoch HD:s majoritet dömde ut beloppen med hänvisning till förbindelsernas »ordalydelse och i betraktande jämväl av de omständigheter, under vilka de tillkommit». Såsom vanligt, särskilt i tolkningsmål, är motiveringen intetsägande men utsäger i vart fall att hänsyn tagits — förutomtill lydelsen — även till de omständigheter varunder förbindelserna tillkommit, varvid sannolikt den direkta överföringen från firmans till P;s privata skuld varit avgörande. Ett annat fall, där den nakna lydelsen sannolikt inte räckt för bundenhet, är NJA 1876 s. 380. En skriftlig utfästelse att på auktion inropa en fastighet till ett visst pris blev förklarad bindande, då den med hänsyn till »dess syftning och rätta förstånd» ansågs ha »inneburit förpliktelser å ömse sidor». Av domen framgår tydligt att bokstavstolkningen, hänsyn endast till lydelsen, inte längre dominerade, utan handlingens innebörd bestämdes med hänsyn till de omständigheter varunder den tillkommit. I NJA 1905 s. 117 hade vid rekvisition av ett parti tyger K gjort förbehåll om leverans först sedan han meddelat att han hade behov av tyget. Någon leverans påkallades sedan inte, och S krävde i målet betalning mot leverans. HDdömde ut den avtalade köpeskillingen, »enär detta förbehåll icke medfört rätt för K att genom underlåtenhet att lämna dylik underrättelse draga sig undan från det sålunda slutna köpet». En sådan undanflyktsmöjlighet, en ensidig bundenhet vid köpet, godtogs inte. Tolkningen av förbehållet i denna riktning var väl särskilt starkt motiverad av det affärsmässiga sammanhang vari det ingick. Dock fanns det enstaka dissidenter. NJA 1897 s. 74 gällde tolkningen av ett muntligt avtal, vars innehåll i huvudsak stöddes på utdrag om försäljningen ur S:s dagbok. Avtalet gällde ett åtagande av en köpman i Östersund att till en firma i Sollefteå leverera ett parti amerikanskt fläsk å 1:02 kr per kg. Leveransen skulle ske från Trondhjemtill Sollefteå och frakten skulle betalas av K. För att få ut leveransen hade K betalt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=