65 I art. 1156 ges efterforskandet av den gemensamma partsviljan prioritet framför bokstavstolkningan. Ett sådant frontalangrepp på bokstavstolkningen kan förmodas ha haft stor betydelse för 1800-talets rättsutveckling inte bara i Frankrike. Art. 1157 innehåller den s.k. giltighetsregeln, att vid oklarhet den tolkningen, som tillerkänner avtalsbestämmelsen någon verkan, skall ges företräde framför den sominte ger bestämmelsen någon verkan alls. Ytterligare regler ges för tolkning av oklara avtal. Enligt art 1158 skall tvetydiga bestämmelser ges den innebörd, som passar bäst med hänsyn till avtalets ämne (matiére). Avtalstypen och hela avtalets syfte skall vara vägledande. Bruket i det land där avtalet träffats kan vid oklarhet ge ledning vid tolkningen (art. 1159). Bruket kan också få betydelse vid utfyllning av avtal, när avtalet saknar bestämmelser (art. 1160). Tolkningen skall ske med hänsyn till kontexten, sammanhanget med hela avtalet (art. 1161). Den gängse oklarhetsregeln, tolkning mot stipulanten och till fördel för motparten, har fått uttryck i art. 1162. En ganska ovanlig regel finns i art 1163: hur generella avtalsvillkoren än blivit i avtalet, omfattar detta endast det som parterna visat sig ha avsett att avtala om. Sålunda en varning för att tillämpa avtalet i situationer, som aldrig föresvävat parterna, fast situationen formellt täcks av lydelsen. Slutligen vill art. 1164 begränsa betydelsen av en förklarande exemplifiering i ett avtal. En sådan får inte hindra avtalets tillämplighet på andra fall. Någon minimumregel finns inte. Det kan bero på att de nämnda reglerna tar sikte på ömsesidigt förpliktande avtal, på vilka minimumregeln ofta är ganska Dc I'intcrprctation des conventions Art. 1156. On doit dans les conventions rechercher quelle a été la commune intention des parties contractantes, plutöt que de s’arreter au sens litteral des termes. Art. 1157. I.orsqu’une clause est susceptible de deux sens, on doit plutot I’entendre dans celui avec lequel elle peut avciir quelque effet, que dans le sens avec lequel elle n’en pourrait produire aucun. .Art. 1158. Les termes susceptibles de deux sens doivent étre pris dans le sens qui convient le plus ä la maticre du contrat. .Art. 1159. Ce qui est ambigu s’interprete par ce qui est d’usage dans le pays ou le contrat est passé. .Art. 1160. On doit suppleer dans le contrat les clauses qui v sont d’usage, quoiqu’elles n’v soient pas expnmees. .drf. 1161. Toutes les clauses des conventions s’interpretent les unes par les autres, en donnant ä chacune le sens qui resulte de I’acte entier. .Art. 1162. Dans le doute, la convention s’interprete contre celui qui a stipule et en faveur de celui qui a contracte I’obligation. .Art. 1163. Quelques généraux que soient les termes dans lesquels une convention est coni^ue, elle ne comprend que les choscs sur lesquelles il parait que les parties sc sont propose de contractcr. .Art. 1164. Lorsque dans un contrat on a exprime un cas pour I’explication de I’obligation, on n’est pas cense avoir voulu par la restreindre l’étendue que I’engagement revolt de droit aux cas non expnniés. 5
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=