63 4. Tolkning av avtal 4.1. Inledning Den andra huvudfrågan som här skall behandlas (kap 4—6) är hur HDhanterat frågor om tolkning och utfyllning av avtal. Även här skall sombakgrund tecknas några drag av den allmänna utvecklingen på detta område i utlandet och i Sverige och särskilt den svenska äldre doktrinen. Min avsikt är att ge inblick i utvecklingen från en ganska stel formalism till subtilare metoder för att nå mera tillfredsställande resultat antingen i det enskilda fallet eller sett från en mera allmän synpunkt. Man kallar ofta denna verksamhet att på grundval av ett träffat avtal avgöra vad som skall gälla mellan parterna, med andra ord vilken rättsverkan avtalet skall få, tolkning i vidsträckt mening, innefattande förutom fastställandet av avtalets innehåll (tolkning i inskränkt mening) även utfyllning (komplettering). Ramen är egentligen ännu vidare. I kap. 3 (3.3.) har redan visats hur passivitet kunnat påverka vad som skulle anses som avtalets innehåll. I kap. 5 tas med även vissa frågor om bevisbörda. Den gemensamma ramen blir som nämnts hur det fastställes vad somskall gälla mellan parterna i ett avtal. Jag skall i detta kapitel i första hand behandla fall omtolkning, dock med det förbehållet att utfyllning ofta hänger så intimt samman därmed att det inte alltid finns anledning att hålla dem isär. Endast i detta kapitel och i kapitlet om förutsättningsläran m.m. skall utländskt material föras in i framställningen. Förutsättningsläran ses här främst somen metod för tolkning, såsomden länge uppfattades, eller utfyllning, inte i första hand som en del av ogiltighetsläran. 4.2. Avtalstolkning enligt lag och lagförslag Äldre tiders domar baserades ofta på stela tämligen stereotypa regler. Den legala bevisteorin (»två vittnen äro fullt bevis, däri de sammanstämma», RB 17:29) är ett exempel härpå. Inom avtalsrätten var bokstavstolkningen och allmänt den nödvändiga anknytningen till den skrivna avtalstexten en viktig princip, när avtalet fått skriftlig form. Sådana regler kunde bottna i en allmän misstro mot domare - de skulle inte tillåtas ha för lösa tyglar i sin dömande verksamhet. Inom avtalsrätten spelade dessutom föreställningen om bundenhet vid det skrivna ordet en viktig roll. Domstolarna har länge varit förtegna om hur de hanterade tolkningsfrågor. Doktrinen har varit mera meddelsam i sådana frågor, men dess inflytande är givetvis svårt att få grepp om. Över huvud är materialet svårgripbart. Avtalstolkning är ett ämne som åtminstone i Sveriga ansetts föga lämligt för annan nackdel är att i ingår avtalen, varför men därefter följande avtal mellan samma parter anses de kunna påverka. En större företag fakturor hanteras på en särskild avdelning skild från den som tillkännagivandets effektivitet kan ifrågasättas.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=