33 inställning till verksamheten får nog sägas ha haft fördelar, då den därjämte lämnat utrymme för hänsynstaganden till vad den praktiska verkligheten kräver. I linje därmed ligger att HDunder senare årtionden allt oftare före sitt ställningatagande inhämtat yttranden från sakkunniga myndigheter och organisationer för att förebygga, att avgörandet skulle komma att sväva i ett lufttomt rum, fjärran från realiteterna.^ Jag har för denna undersökning tagit del av över 700 rättsfall, och givetvis har endast en del av dessa kunnat medtagas här. Som tidigare nämnts har jag koncentrerat mig på materialet från 1800-talet och början på 1900-talet men ibland dragit fram utvecklingslinjer till våra dagar. Urvalet är motiverat av att det äldre materialet tidigare är föga bearbetat. Annars är inte minst de senaste årtiondenas avtalsrätt i HD:s praxis den från många synpunkter intressantaste, men den är å andra sidan redan bättre redovisad i litteraturen, och det skulle bli alltför vidlyftigt att behandla hela materialet. I det första avsnittet (kap. 2) blir huvudfrågeställningen vad som krävts för att ett bindande avtal skall anses ha kommit till stånd och andra frågor kring avtalsslutet, frågor med mer eller mindre anknytning till nuvarande 1 kap. avtalslagen. Det är också den fråga som i det föregående dominerat framställningen om lagar och doktrin. Även kap. 3 om passivitetsverkningar berör till stor del frågor omavtalsslut. De följande kapitlen (4—6), som inleds med ett särskilt lag- och doktrinavsnitt, domineras av frågor kring tolkning och utfyllning eller, med en ännu vidare frågeställning, hur det fastställes vad somskall gälla mellan parterna i ett avtal. 2. Rättsfall omavtalsslut m.m. Som nämnts skall i detta avsnitt om rättspraxis tas upp rättsfall som belyser uppfattningar särskilt i HD:s praxis omvad som krävdes för att bindande avtal skulle anses ha kommit till stånd. Viktiga frågor blir därvid om eller när man kan finna spår av anbud-accept-modellen och av kontrakts- respektive löftesprincipen. Vilka frågor aktualiserades annars i detta sammanhang om bundenhet eller återkallelighet? Kunde anbud återkallas? Kunde avtal ensidigt annulleras? Påverkades rättspraxis av handelslivets behov av praktiska och smidiga former för avtalsslut eller tvärtom av doktrinära hänsyn? Jag vill dock framhålla att mycket av intresse i dessa frågor kommer först i nästa avsnitt, ompassivitetsverknmgar. Ett observandum. I referat av fall rörande köp använder jag ofta för att underlätta förståelsen beteckningen S för säljaren och Kför köparen. Detta har ja^ närmare utveeklat i l estskrift till Per Stjertiquist, 1978, s. 49 t. (Nägra retlexioner eim rättstillämpninj;en oeh samhällslivet). 3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=