28 Som anhängare av motsatt uppfattning angående avtalsmekanismen kan anföras Hasselrot, som i sin skrift Handelshalken, I (1893), tveklöst anslöt sig till den gamla läran. Återkallelse av anbud kan »naturligtvis» ske »intill det ögonblick medkontrahenten skickar svar, innehållande godkännande» (s. 5). Detta är ett klart uttryck för vad somgäller somhuvudregel i engelsk rätt ännu i dag, dvs. avsändandet av accepten är det avgörande momentet för tillkomsten av ett bindande avtal. I andra upplagan av samma verk (1911) har Hasselrot, under inflytande av Nya lagberedningens förslag till köplag 1894 (varom strax), funnit anledning »antaga, det praxis på senare tiden låtit sig påverkas av vad nva lagberedningen sålunda förordat» (s. 438 f.), dvs. att anbud är oåterkalleligt och bindande för avgivaren under någon tid, villkorat av att accept sedan avsänts utan oskäligt dröjsmål. 1.11. 1894 årsförslag och avtalslagen 1915 Otvivelaktigt betecknade lagberedningens förslag 1894 till lag omköp och byte ett genombrott för löftesprincipen. Avtalsrätten behandlades där fortfarande som en del av köprätten. De 16 första paragraferna i lagförslaget var av avtalsrättsligt innehåll, baserade på principen bindande anbud och accept, såvitt angår slutande av avtal en första version av vår 20 år senare genomförda avtalslag kap 1. Därjämte omfattade den allmänna delen i förslaget ogiltighetsregler. Bl.a. gav 14 § uttryck för tillitsprincipen. Anbud eller svar, som kommit att innehålla annat än åsyftat var, skulle ändock gälla, där mottagaren av anbudet eller svaret var i god tro.' Ehuru förslaget fick stort inflytande på rättspraxis, mottogs det med skepsis. I sitt remissyttrande är 1900 avstyrkte HD, främst av rättssystematiska skäl, lagstiftning på grundval av förslaget.’ 1894 års förslag byggde som nämnts på den traditionella systematiken - eller bristen på systematik - i 1734 års lag att behandla avtalsrätten, såvitt den angick lös egendom, i samband med köprätten och såsom hittills skett med vår kasuistiska lagstiftningsteknik lita till analogisk lagtolkning.^ Enligt HD borde man i stället, såsom skett i utlandet, införa gemensamma bestämmelser för avtal i allmänhet, en »allmän del» fristående från bestämmelserna omolika slag av avtal, om man nu skulle införa sådana allmänna bestämmelser.'’ På HD:s rekommendation beslöts att dela upp programmet så att avtal och köp skulle behandlas i skilda lagar."’ Det fortsatta arbetet skedde i samverkan ' XJA 11 1901; 1 s. 45. - XJA 11 1901: 1 s. 5 tt. ' XJA 11 1901: 1 s. 3. ■' XJA 11 1901: 1 särskilt s. 6, 7 och 9. ' Se Förslag 1914 s. 33.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=