15 rätten. Men särdrag, främst consideration-läran, har bevarats. Dennas förhållande till den kontinentala causa-läran är omtvistad. Vad jag här särskilt velat fästa uppmärksamheten på är att det före den kontinentala »receptionen» under 1800-talet fanns en uppfattning om det ensidiga löftet som bindande även utan sigill (seal), ehuru consideration-läran innebar ett visst krav på tvåsidighet. Således var det kanske först på 1800-talet somden naturrättsliga kontraktsteorin liksom viljeteorin slog igenom i England. Måhända hade Lassen rätt, liksom Dernburg, att det fanns en mera ursprunglig uppfattning åtminstone i norra Europa omatt det ensidiga löftet var bindande, med uttryck bl.a. i den Danske Lov IhSå."* De romerska rättskällorna talade emellertid däremot och användes inom sitt inflytandeområde som starkt stöd för kontraktsteorin.^ Anbud-accept-modellen anses ha klart uttryckts första gången i ett rättsfall 1818 (Adams v. Lindsell) »as a mechanism for settling the moment of contractmg magreement by correspondence; it became a central doctrine . . .».^ Ehuru den engelska avtalsrätten på 1800-talet i hög grad närmade sig den kontinentala, har kontraktsprmcipen förblivit grundläggande, mycket beroende på consideration-läran. Ett anbud blir bindande, oåterkalleligt, först genom accepten. Detta har medfört svårigheter i det internationella konventionsarbetet. Wienkonventionen 1980 om enhetlig lag för internationella köp är i sin avtalsrättsliga del ett försök till kompromiss. 1.8. Tidigare svensk doktrin omavtal och avtalsslut 1.8.1. Nehrman Da\'id Nehrman, adlad Ehrenstråhle, professor i fäderneslandets och romersk rätt i Lund vid tiden för tillkomsten av 1734 års lag och ansedd som »1700talets encfe verkligt betydande juridiske författare i vårt land»,' utgav 1729 sitt civilrättsliga huvudverk. Inledning Til Then Sivenska lurisprudentiarn Civilern. I den kompletterande skriften Then Sivenska Jurisprudents Civilis, 1746, konstaterade han i sitt företal - förmodligen till sm stora belåtenhet — att några väsentliga ändringar inte behövt göras i anledning av tillkomsten av 1734 Beträttandc Lassen se ovan 1.2. och vidare 1.10. Lassen gav sig doek inte in på nagon Historisk undersökning av engelsk rätt iitan konstaterade att den pa grund av consideration-läran inte byggde pa löttesprincipen (TtR 1888 s. 240 ft.). Beträttande Dernburg se 1.6. '' Dig. 30.12.3 angaende pollicitatio, det ensidiga oaccepterade löftet, till skillnad fr,in pactuni. *’ Simpson i a.a. s. 13. ' Om Nehrman hänvisas till Almquist, s. 30 ff., även s. 177 ff., Jägerskiöld, Studier rörande receptionen av främmande rätt i Sverige, 1963 s. 119 ff.. Palmgren i SvJT 1969 s. 909 ff., Modéer i mledningen till utgavan 1979 a\ Nehrmans bada nämnda skrifter i faksimil (Skrifter utg. av Jur. Föreningen i Lund nr 33), varifran citatet är hämtat (s. X). Se även Hägerström i Minnesskrift till 1734 lag II s. 617 ft. ars
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=