11 benägenhet för logiska deduktioner och begreppsanalys. Man stämplade denna rättsvetenskap som hegreppsjurisprudens. Själv ville han se rätten som en samhällsföreteelse. Rättsreglernas ändamål blev en viktig ledstjärna vid uttolkningen av rätten. Ett av hans arbeten var Der Zweck im Recht (1877-83). Rättsviljan skulle inte vara avgörande för rättsverkningarna utan i stället praktiska behov, medborgarnas och samfärdselns behov av rättsskydd. Det rättsligt skyddade intresset blev ett viktigt begrepp i hans sociologiskt inriktade rättslära.^ Intressejnrisprndensen fick en betydelsefull anhängare i Heck (1858— 1943). Domaren måste enligt denna lära med ledning av rättens funktion och rättskänslan vid fyllande av luckor i rätten företa en medveten avvägning mellan motstridiga intressen. Detta synsätt är, menar en nutida känd tysk rättsvetenskapsman, numera allmänt vedertaget.^ Trots allt levde beroendet av begreppen länge kvar genomett allmänt känt krav att hänföra företeelser under erkända rättskategorier genom s.k. konstruktion, något som skulle tillgodose kravet på objektivitet och rättssäkerhet och bevara erforderlig enhet i rättssystemet.*^ I och med att Tyska riket grundades 1871 fick kodifikationssträvandena ny aktualitet. Det blev Windscheid som i stor utsträckning kom att leda utarbetandet av det lagverk som blev BGB. Efter en del bearbetningar antogs lagboken och trädde i kraft från ingången av år 1900. Därmed avskaffades den tyskromerska rätten somrättskälla men BGB är ett vad angår systematiken och förmögenhetsrätten starkt pandekträttsligt präglat lagverk."^ Dock fick reglerna om avtalsslut i BGB, såsom framgår av följande avsnitt, en modernare på löftesprincipen grundad utformning. 1.6. Några kontinentala lagbestämmelser Innan jag lämnar denna återblick på den allmänna kontinentala bakgrunden till den svenska rättsutvecklingen, skall jag för illustration och konkretisering citera några centrala lagbestämmelser i de nu nämnda kodifikationerna. Jag skall börja med Code civil 1803. Gode civil innehåller allmänna avtalsBeträffande Jliering hänvisas särskilt till W. Friedmann, Legal Theory, London 1944, s. 203 ff. och Sundell s. 61 ff. ^ CL Guderian, Die deiitsehe Rechtswissensehaft im 19. und 20. Jahrhundert, i Rättshistoriska studier Vll, 1982, s. 242. - C3m Heck se Sundell s. 69 f. En av Hecks mest bekanta skrifter är Begriffsbildung und Interessenjurisprudenz (1932). 1 mitt arbete Kollektivavtalet. Studier över dess tillkomsthistoria, 1954, s. 410 ff., har jag beskrivit juristernas svårigheter att inpassa en ny företeelse somkollektivavtalet i det gamla avtalsrättsliga systemet. Robinson m. fl. s. 476 f. Se även Anners’ ganska kritiska omdöme omBGB i Europas rättshistoria 2, s. 57 ff. 1 fr.åga om verkan av misstag stannade BGB dock kvar pä pandekträttens viljeteoretiska ståndpunkt (§ 119).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=