Högsta domstolen och avtalsrätten 1920—1989 Av Professor JAN HELLNER Stockholms universitet 1. Inledning 1920 är inte något brytningsår i avtalsrättens utveckling, och det förefaller osannolikt att 1989 i framtiden kommer att betraktas som ett sådant. Förklaringen härtill ligger kanske främst i det sätt på vilket avtalsrätten utvecklas genom rättspraxis. Förändringarna sker alltför långsamt för att brytningsår skall kunna identifieras. Härtill medverkar många faktorer, och bara några av de viktigaste kan redovisas här. Till dem kan räknas omständigheter av närmast processuell karaktär, som inte är speciella för avtalsrätten men ändå väl synliga där. Övergången från skriftlig till muntlig process hör dit. Det kan inte vara en tillfällighet att skriftliga handlingar, vilka varit tillgängliga för Högsta domstolens ledamöter, tycks spela en större roll i äldre än i nyare praxis. Utvecklingen av Högsta domstolen till en prejudikatinstans påverkar de mål somkommer under domstolens prövning och kanske ändå mer avgörandenas utformning, med allt utförligare motiveringar. En annan, kanske inte lika självklar, förklaring till tvisternas ändrade karaktär är den ökade möjligheten, genom rättshjälpen, för mindre bemedlade personer att få tvister bedömda i högsta instans. Det är påfallande hur ofta man i uppgifter om ombud i Högsta domstolen ser tillägget »tillika biträde enligt rättshjälpslagen». Detta gäller inte minst tvister där konsumenter är parter. Vill man bilda sig en uppfattning om HD:s praxis måste man också ha i minnet att tidigare bara en mindre del av denna praxis refererades. Det är inte uteslutet att refererad praxis ger en något missvisande bild, därför att den är koncentrerad på domar somhaft starkare nyhetskaraktär än genomsnittet. En viktig faktor i utvecklingen av rättspraxis är naturligtvis förändringen i samhällsförhållandena och i det ekonomiska livet. Denna utveckling sker, liksom all annan, gradvis. Under första världskriget utsattes den internationella handeln för stora omvälvningar, med bl.a. enorma prisstegringar även i den nationella handeln som följd, och de avsatte spår i Högsta domstolens praxis långt in på 1920-talet. De rent kommersiella tvisterna dominerar under denna period. Även om liknande företeelser har förekommit senare, t.ex. prisstegringar på olja och uran som inte bara påverkat ekonomin utan också lett till betydande juridiska tvister, har dessa inte uppträtt som mål i Högsta domstolen.- Denna typ av förändring kan närmast karakteriseras som en utveckling i de
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=