RS 17

153 en särskild lag om besvärsavdelningens verksamhet och först 1977 ombildades besvärsavdelningen till en helt fristående och självständig förvaltningsdomstol — patentbesvärsrätten/ Slutsteget - införandet av krav på prövningstillstånd i regeringsrätten - togs först 1986.“' Det är alltså bara några år som regeringsrätten haft ställningen av prejudikatinstans i sedvanlig mening på det industriella rättsskyddets område. Intill dess hade regeringsrätten att varje år pröva ett stort antal fall på området somsaknade varje principiellt intresse. Det förekomt.ex. att motparter lämnade medgivande till registrering eller att patentkrav ändrades först under handläggningen i regeringsrätten. I regeringsrättens refererade praxis har man dock rätt länge kunnat se en tendens till mer principiella ställningstaganden och fylligare beslutsmotiveringar. I denna studie med sin huvudinriktning på tidsperioden 1920—1970, är det emellertid berättigat att i huvudsak begränsa synfältet till HD:s insatser. 4.2. HD:spatenträttsliga praxis HD:s patenträttsliga praxis är mager om man ser till antalet fall somrefererats i NJA. Dessa uppgår för femtioårsperioden 1920-1969 endast till cirka 20.^ Det finns däremot rätt gott om notisfall; enbart A-notisernas antal uppgår för de nämnda femtio åren tdl omkring 35.^ Tidsmässigt uppvisar materialet intresSanta svängningar. Antalet patentmål var störst i HD under 1940-talet, något som delvis hängde samman med att mål om tvångslicens och villkoren härför var särskilt aktuella under denna tid till följd av krigs- och krisårens speciella produktions- och importförhållanden. Från 1960-talet finns däremot endast ett refererat HD-fall, nämligen NJA 1966 s. 237, Bolinder-Munktell ang. rätt att överlåta skadeståndsanspråk pga. patentintrång. En HD-domi ett omfattande patentmål, NJA 1965 not A 13 mellan ASEA och Brown, Boveri har placerats i en notis som är så kortfattad att den knappast gör det möjligt att förstå avgörandet.^ Från tiden därefter existerar endast ett HD-avgörande, NJA 1972 s. 462 (NIR 1972 s. 430) ang. bedömning av uppfinningshöjd i fråga om en icke förut bekant funktion hos en känd anordning (infusionsapparat med droppmottagare). I detta i praktiken ofta åberopade rättsfall har HD ställt relativt måttliga krav på uppfinningshöjd.*^ Prop 1966: 40 s. 267 ft. ^ Prop 1985/86:86. l.iksom inom uppliovsrätten medför gränsdr.igningen till mäl .iv mer .tllmänt avt.ilsrätt.slig eller s.tkrättslig k.ir.tktär viss.i svårigheter. F.tt stort .mt.tl .tv dess.i notisl.ill h.ir lör tiden t.o.m. 1948 redovis.its i Godenhielm, P.ttentsk\ ddets omt.ing, Helsingtors 1950. Ofullständigt refer.it i NIR 1966 s. 153. P.tllets intressanta skadeståndsrättsliga aspekter har behandlats av L. Pehrson i Ulf 50, Skrifter utg. av Institutet för Immatcrialrätt och Marknadsrätt nr 50, 1986 s. 89 ff. Jfr NJA 1949 s. 396 (NIR 1949 s. 256) ang. metod för chokladtillverkning, där det inte heller ställdes särskilt höga krav pä uppfinningshöjd.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=