152 kegångar som kom till uttryck i HD-majoritetens domskäl i industrimusikmålet. Sannolikt får de av HDnu knäsatta tolkningsprinciperna stor betydelse för upphovsrättens fortsatta utveckling i rättspraxis. 4. Patent- och mönsterrättsligpraxis 4.1. Förhållandet mellan administrativ och judiciell prövning Vid ett studiumav rättsbildning genompraxis på det industriella rättsskyddets område är det till en början påkallat att beröra förhållandet mellan allmän domstol och administrativ rättskipning. Patenträtten, mönsterrätten, varumärkesrätten och firmarätten bygger alla, helt eller delvis, på registrering somgrundläggande rättsfaktum. I registreringsärenden föreligger besvärsrätt, i sista hand till regeringsrätten. Karakteristiskt för immaterialrätten — och principiellt intressant från allmän förvaltningsrättslig synpunkt - är emellertid, att allmän domstol har möjlighet att ompröva registreringsbesluten. Allmän domstol kan förklara ett meddelat patent ogiltigt och besluta att häva en mönster-, varumärkes- eller firmaregistrering. Förhållandet mellan administrativ och judiciell prövning undersöktes 1955 i en uppsats av Ljungman.’ Som denne fann har principiellt grundade divergenser mellan bedömningarna i regeringsrätten och högsta domstolen varit sällsynta. Ett exempel härpå kommer dock att tas upp, KF-målet.’ Det är emellertid påtagligt att uppgiften att bryta nya vägar inom rättstillämpningen, som främst varit aktuell inomfirma och varumärkesrätten, under den här främst behandlade tidsperioden 1920-1970 väsentligen kommit att ligga hos de allmänna domstolarna. De administrativa instanserna, även regeringsrätten, har vanligen varit mer obenägna att gå utanför skriven lag, även om en anpassning till utvecklingen i domstolspraxis kommit till stånd.^ Ett huvudskäl till denna olikhet torde ha varit det administrativa förfarandets mer summariska karaktär. Regeringsrättens beslut har vanligen, särskilt i patentmål, haft en prägel av avgöranden in casu och har i stor utsträckning saknat närmare motivering. Ett huvudskäl för denna dominans för de allmänna domstolarna är med all säkerhet att söka däri att det först är mycket sent somett modernt förvaltningsdomstolssystem med mstansordning kommit till på det industriella rättsskyddets område. Patent- och registreringsverkets besvärsavdelning prövade ända fram till införandet av 1960 års varumärkeslag endast patentärenden. Då tillkomvarumärkesärenden och senare successivt namnärenden och mönsterärenden. Besvärsinstans i firmaärenden är däremot kammarrätt. Först 1967 infördes ' Ljungman, Administrativ och judiciell prövning pa det industriella rättsskyddets område i Festskritt till Herlitz 1955 s. 216 tt. ’ Se avsnitt 5.2. nedan. ^ Jfr Ljungman i Festskrift till Herlitz s. J28.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=