144 viss vara är upptagen. Arbetet innehöll ett systemför förvaring av katalogerna, ett codesystem för att beteckna leverantörerna och en förteckning över alla branschens artiklar med hänvisning till vilka leverantörer somtillhandahöll dem. Förbundet förde med stöd av ett utlåtande av Eberstein ansvars- och skadeståndstalan mot en järnhandlare, som inte var medlemi förbundet och somlåtit göra avskrifter av katalogen, av vilka en hade sålts till annan handlande. I målet fann alla instanser enhälligt, att katalogsystemet var upphovsrättsligt skyddat.’^ Någon närmare motivering härför gavs dock ej i domskälen. De enhälliga domarna till trots kan målets utgång ingalunda betecknas som självklar.De krav på verkshöjd som katalogsystemet förmådde fylla var ganska blygsamma. Domstolarna såg sannolikt katalogsystemet, delvis mot bakgrund av vissa förarbetsuttalanden, som en så pass särpräglad systematisk anordning eller uppställning, att det borde komma i åtnjutande av skydd. Vid en mer allmän bedömning fanns goda skäl härför. Katalogsystemets utarbetande hade, enligt vad som utreddes i målet, krävt lång tid, betydande möda och avsevärda kostnader för förbundet, och det kunde knappast uppfattas som rimligt att utomstående konkurrenter ägde möjlighet att fritt efterbilda resultatet. Målet belyser det i avsnitt 2 berörda sambandet mellan immaterialrättsligt skydd och otillbörlig efterbildning såsom en form av otillbörlig konkurrens. Genom att de svenska domstolarna i regel saknar möjlighet att ingripa mot immaterialrättsligt oskyddade efterbildningar, hade emellertid HD i målet endast att välja mellan att bereda katalogsystemet ett fullständigt upphovsrättsligt skydd eller att lämna katalogen helt oskyddad. I 1960 års upphovsrättslag har lagstiftaren delvis löst det rättspolitiska problemet genom att införa ett särskilt tioårigt skydd för »katalog, tabell eller annat dylikt arbete, vari sammanställts ett stort antal uppgifter» (49 § URL). Skyddet är knutet till själva sammanställandet och krav på verkshöjd ställs ej.'^ Även en sådan publikation som den nyssnämnda Göteborgs adress- och industrikalender är sålunda numera skyddad mot plagiering, dock bara i tio år. Sedan denna tid löpt ut, har frågan om en katalog visar sådan självständighet och originalitet att den åtnjuter fullt upphovsrättsligt skydd vanligen inte längre aktualitet.-^ I rättsfallet NJA 1965 s. 523 (NIR 1966 s. 250, 1967 s. 139) uppkomdock frågan om en gammal katalog, för vilken något tioårsskydd aldrig kommit ifråga, var upphovsrättsligt skyddad. En bokförläggare (E. J. Gamby) lät 1961 göra ett nytryck utan rättighetshavarens tillstånd av det bibliografiska verket Svensk bokkatalog 1901-1905. Katalogen innehöll en nominalavdelning i formav en alfabetisk sammanställning av uppgifter om författarnamn, titel m.m. samt en systematisk avdelning, där de i nominalavdelningen upptagna arbetena redovisades under 35 huvudrubriker och omkring200 underrubriker I HDdömdeJustR:n Stenbeck, Alsén, Guldberg, Ericsson och Hellquist. ’■* Se omfallet Lögdberg, Auktorrätt och films. 66 ff., Ljungman i NIR 1971 s. 30 ff. Jfr NJA 1946 s. 371, där matrecept i Ica-kuriren ej ansågs skyddade mot eftertryck i Folkets Dagblad. -5 NJA II 1961 s. 325 ff. Numera finns ett HD-avgörande om katalogskydd, NJA 1985 s. 813 (NIR 1986 s. 246) ang. krukväxtkort. En sammanställning av uppgifter om krukväxter gavs i detta mål skvdd enligt katalogregeln.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=