142 slag ägt skydd mot plagiering och att andra skyddsformer normalt inte stått till buds. Det torde också ha varit av betydelse att Slöjdföreningens Opinionsnämnd i sin praxis utformat riktlinjer för rättslig bedömning av brukskonst, till vilka domstolarna kunnat knyta an. I sina domsmotiveringar i målen om Stringhyllan och Luxusspegeln har HD slagit fast bedömningsstandarder med klar räckvidd utöver de särskilda fallen. Den berörda kedjan av HD-avgöranden på brukskonstens område framstår som ett betydelsefullt exempel på fortgående rättsutveckling genompraxis. Den rättsutveckling genom HD-prejudikat som nu har redovisats bröts emellertid tvärt genomtillkomsten av 1970 års mönsterskyddslag. I propositionen framhöll departementschefen uttryckligen att alster såsom Rudas länsstol, Stringhyllan och Luxusspegeln i framtiden skulle vara hänvisade till mönsterrättsligt skydd byggt på registrering.'^ Rättstekniskt åstadkoms detta brott med tidigare praxis genom en mindre ändring i 1 § URL. Termen alster av konsthantverk och konstindustri blev utbytt mot brukskonst och skyddstiden förlängdes till 50 år efter upphovsmannens död. Tjugo år har nu förflutit sedan denna lagändring vidtogs. Ännu har inget fall kommit under HD:s bedömning enligt de nya reglerna.'^ I det praktiska rättslivet råder betydande osäkerhet omvar verkshöjdsnivån numera ligger. Svensk Forms Opinionsnämnd tillämpade en tid en ytterst sträng bedömningsstandard som dock numera förefaller ha mildrats.'^ Mönsterskyddslagens registreringssystem har visat sig fungera dåligt på brukskonstområdet och i regel inte utnyttjats. Skyddet för brukskonst av det slag HDbedömt i de berörda rättsfallen torde fortfarande bäst tillgodoses inom ramen för det formalitetsfria upphovsrättsliga systemet. Det framstår som tvivelaktigt om lagstiftarens ovanliga och kraftfulla ingripande mot HD:s praxis var berättigat och sakligt lyckat. Det saknas enligt min mening anledning att tillämpa en speciellt sträng verkshöjdsbedömning i fråga ombrukskonst, särskilt som principen att det är möjligt att uppnå dubbelt skydd - alltså både upphovsrättsligt och mönsterrättsligt - är uttryckligen erkänd i 10 § första stycket URL. 3.3. Verkshöjdsbedömning ifråga omkataloger m.m. Kärnfrågan i brukskonstmålen har sjäKdallet varit att avgöra kriterierna för vad som skall anses besitta verkshöjd'* och därigenom för var gränsen går mellan Prop. 1969:168 s. 135. Samma uppfattning hade uttalats i betänkandet Mönsterskvdd (SOU 1965:61) s. 211. Däremot finns ett mönsterrättsligt HD-avgörande ang. möbler, NJA 1980 s. 575 (NIR 1982 s. 164), Meccasoffan, se avsnitt 4 not 14. Levin i Festskrift till Sveriges Advokatsamfund 1987 s. 328 ff. Termen »verkshöjd» som numera slagit igenom myntades av Ljungman i Nordisk Gjenklang, Festskrift til Arnholm 1969 s. 179 ff., även publicerad i NIR 1970 s. 21 ff., vartill hänvisning fortsättningsvis sker. Bergström har använt termen unikumprincipen, se dens.. Lärobok i upphovsrätt, 2 uppl. 1986 s. 15, 22. Se även Godenhielmi NIR 1981 s. 280 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=