139 för textil- och konfektionsindustrins produkter).^ Skyddstiden sattes till tio år. Vid upphovsrättslagens tillkomst 1960 behölls den äldre ordningen som ett provisorium i avvaktan på mönsterrättens reformering.Man slopade dock undantaget för textil- och konfektionsindustrin och förlängde skyddstiden med högst tio år. I samband med mönsterskyddslagens tillkomst 1970 ändrades däremot, somnedan skall beröras, de legala förutsättningarna för upphovsrättsligt brukskonstskydd. Ett betydelsefullt komplement till lagstiftningen har varit utomrättslig responsaverksamhet i plagiatfrågor, sedan 1953 samlad hos Svenska Slöjdföreningens Opinionsnämnd.^ Denna lämnar utlåtanden till domstol i mål omolovlig efterbildning men yttrar sig även omi vad mån ett förfarande— utan att utgöra intrång i upphovsrätt - står i strid mot god affärssed och konstnärlig hederskodex. HD hade under perioden 1926-1970 att bedöma vad som kunde anses som alster av konsthantverk och konstindustri i sex mål, som tillhopa bildar en intressant prejudikatkedja. Det äldsta målet, NJA 1931 s. 506, som torde böra tilläggas avsevärd betydelse som inledning till den kommande rättsutvecklingen, gällde Orrefors glastillverkning. I detta fall fann HDenhälligt och i enlighet med den konstnärliga expertisens bedömning, att vissa skålar och blomglas, graverade efter ritningar av den kände Edvard Hald, ägde upphovsrättsligt skydd, trots att det rörde sig om en »vackrare vardagsvara» avsedd att tillverkas i stor skala. Straff och skadestånd utdömdes.^ Av de senare målen har fyra gällt produkter inom möbelindustrin.^ Två av fallen har avsett sittmöbler och i båda har såväl straff- som skadeståndstalan förts. Det första av dessa fall rörde funktionalistiskt utformade stålrörsstolar, nämligen Mart Stams numera mycket berömda stålrörsstolar i Bauhausstil (NJA 1935 s. 712). Tyska Reichsgericht hade ansett stolarna upphovsrättsligt skyddade men ej danska hojesteret.** I det svenska målet, där straffansvar och skadestånd yrkades, hördes ett mycket stort ^ NJA II 1927 s. 172 ff. Se till det följande särskilt Levin, Formskydd, 1984 s. 288 f. och EssénSterner a.a. s. 213 ff. ' NJA II 1961 s. 284 ff. ^ Se Upphovsrättsligt skydd för brukskonst. Yttranden avgivna av Svenska Slöjdföreningens Opinionsnämnd 1954—1963 resp 1964—1975. Nämnden bytte 1979 namn till Svensk Forms Opinionsnämnd. Dess yttranden publiceras numera i viss utsträckning i NIR. Se vidare särskilt Levin i Festskrift till Sveriges Advokatsamfund 1987 s. 313 ff. ^ I HD:s dom deltog JustRm Borgström, Leijonhufvud, Eklund, Grefberg och Bagge. Om målet Eberstein i NIR 1941 s. 2 ff., Levin, Formskydd s. 288 f. ^ Det resterande fallet, NJA 1943 s. 547, avsåg vissa huvuden på skyltdockor. Domstolarna fann enhälligt att dessa huvuden inte åtnjöt upphovsrättsligt skydd. Referatet i NJA ger intryck av att kärandens utredning rörande huvudenas tillkomst var bristfällig. ** GRUR (Gewerbhcher Rechtsschutz und Urheberrecht) 1932 s. 892 (se numera även GRUR 1961 s. 635) resp. UfR 1935 s. 695 H(i tiden ett halvår före den svenska HD-domen), Levin, Formskydd s. 289 f., 424, 442, Ljungman i NIR 1962 s. 54, P. H. Schmidt, Teknologi og immaterialret, Kobenhavn 1989 s. 59 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=