87 en kombinerad avtals- och lagtolkning, för att använda ett nutida synsätt en tidig tillämpning av genomsynsprincipen vid tillämpning av en tvingande lagregel. Övriga motiveringar med samma slut (6 ledamöter) tog i ännu högre grad fasta på reella omständigheter utan avtalsrättsliga resonemang. Karaktären av lagtolkning, att finna den rätte (»relle») enligt lagen ansvarige arbetsgivaren, blev här ännu mera framträdande. De två återstående ledamöterna höll fast vid den tidigare rättstillämpningen, för vilken de avtalsrättsliga principerna, den formella avtalskedjan, lade hinder i vägen för att räknaJ somarbetsgivare enligt lagen. Jag skall anföra ytterligare något ur Sjögrens kommentar till fallet i den förut nämnda uppsatsen i TfR 1916. Han framhåller, efter att ha nämnt fallet som exempel på tillämpning av förutsättningsläran, att resultatet också »kunnat vinnas genom en motivering i den nya skolans (frirättsskolans) riktning, d.v.s. genom ett av ekonomiska och sociala synpunkter bestämt värderande eller avvägande av de reella intressena. Den verkliga företagaren uppbär hela rörelsen och bör därför bära dess risk o.s.v.» Han säger vidare att motiveringen är »rätt bristfällig, vare sig den avfattas på ena sättet eller på det andra». Han såg fallet, jämte NJA 1912 s. 493 (varom strax), som exempel på att domstolarna har att träffa ett avgörande »utan att vare sig objektiv rätt eller parternas viljeförklaringar lämna någon ledning».’ Möjligen såg han snarast minoritetsvota med samma utgång somexempel på frirättsskolans metod. Vare sig förutsättningsläran tillämpats eller ej ger HD:s dom i NJA 1911 s. 375 uttryck för en oformalistisk flexibel utformning av avtalsläran, som möjliggjorde hänsynstagande till ekonomiska och sociala synpunkter och blev inledningen till den moderna utformningen av arbetstagarbegreppet i svensk rätt, såsom snart skall visas. Dessförinnan skall NJA 1912 s. 493, Sjögrens andra exempel på en friare rättsbildning, anföras som exempel på ett fall av ännu påtagligare positiv omläggning av avtalsinnehållet. Här gavs ett kontrakt om skogsavverkningsrätt nytt innehåll i anledning av att ett laga skifte kastat om fastighetsförhållandena, så att avverkningsrättshavarna tillädes viss rätt att ta virke ur den fyllnadsskog som tilldelats skogsägarna. Avtalsinnehållet anpassades således till de ändrade fastighetsförhållandena. Motiveringen byggde på tolkning med tillägg av »skäligen», vilket nog var avsett att markera att avgörandet baserades på en skålighetsbedömning på grundval av en hypotetisk partsvilja. HD »fann ifrågavarande kontrakt skäligen böra så förstås, att i händelse laga skifte komme till stånd under avverkningstiden ...» en fri men i hög grad befogad omtolkning. NJA 1911 5. J75 gällde såsom framgått huruvida huvudmannen i en mellanmanssituation skulle anses som arbetsgivare enligt en viss lag. Utgången blev beroende av hur avtalsförhållandet gestaltade sig i kombination med hänsyns- ' TfR 1916 s. 357 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=