289 kan räkna med att de får medhåll av en inte så liten lekmannaopinion. Inför ett sådant perspektiv kan det tänkas att de tekniska, och ofta mera sakliga, synpunkterna får mindre vikt. Det är lätt att föreställa sig en rad besvärande frågor som då kan ställas till lagstiftaren —delvis av den typ somframförts i den äldre debatt jag här behandlat. Stämmer det verkligen med en allmän mening att HD huvudsakligen bör inrikta sig på att med utförliga resonemang dra upp principiella riktlinjer i olika frågor, medan man skall bekymra sig allt mindre för att rättvisa skipas i konkreta fall? Är det önskvärt att HD i sin dispensverksamhet skall söka efter idealiska prejudikatmål i stället för efter felaktiga domar? Bidrar detta till förtroendet till rättsväsendet i stort? Vill man ha en högsta domstol dominerad av djupsinniga teoretiker i stället för av förnuftiga praktiker? Kan man på sikt acceptera att de försvagade hovrätterna i än högre grad än nu fungerar som slutinstans? Är det verkligen omöjligt att kompromissa mellan de skilda krav somfår ställas på en högsta instans: hur klarar exempelvis den norska Hoyesterett att förena de båda nämnda rollerna, samtidigt somden fullgör inte bara den svenska Högsta domstolens utan också den svenska Regeringsrättens uppgifter? Alla sådana betänkligheter kan visserligen bemötas med åtskilliga sakliga skäl. Men det är inte säkert att de skälen kan övertyga en politisk opinion. Börjar man väl ifrågasätta inriktningen av HD:s verksamhet, vet man inte var man hamnar - kanske t.o.m. i ett system med återupplivad ändringsdispens. Det är inte någon lycklig lösning ens från rättssäkerhetssynpunkt; som jag framhållit i det föregående, tryggar inte dispensprövningen en riktig materiell bedömning. Det enda rimliga i detta läge tycks vara att förstärka hovrätterna, så att de framstår som effektiva och i alla avseenden förtroendeingivande slutinstanser. Men detta tema har jag utvecklat i annat sammanhang.^' Några använda förkortningar AK- andra kammaren; FB - föräldrabalken; FK- första kammaren; FLUförsta lagutskottet; GRB - gamla rättegångsbalken; JO- justitieombudsmannen; JR - justitieråd(et); JuU— justitieutskottet; LO— Landsorganisationen; LU— lagutskottet; Mot — motion; NJA— Nytt juridiskt arkiv, avd. l;prop- proposition; SvJT — Svensk juristtidning; TSA — Tidskrift för Sveriges advokatsamfund; ÄktB— äktenskapsbalken. Summary Appeals to the Supreme Court In Sweden it has long been considered necessary to limit the amount of cases appealed to the Supreme Court in order that the court should be in a position to fulfil its main SeSvJT 1989 s. 211 f., 224.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=