263 organisation eller av arbetsgivare somsjälv slutit kollektivavtal. Andra enskilda arbetsgivare och enskilda arbetstagare som antingen inte stöds av sin organisation eller inte är organiserade är hänvisade till att väcka talan vid tingsrätt. För att AD skall kunna pröva en arbetstvist som första domstol fordras vidare att målet gäller en tvist om kollektivavtal eller en annan arbetstvist som avses i MBL eller en arbetstvist i övrigt under förutsättning att kollektivavtal gäller mellan parterna eller att en enskild av tvisten berörd arbetstagare sysselsätts i arbete somavses med ett för arbetsgivaren bindande kollektivavtal. De särskilda reglerna omADs sammansättning bygger på tanken att arbetsmarknadens parter skall ha representanter i domstolen vid sidan av juristdomarna för att bidra med sakkunskap om förhållandena på arbetsmarknaden och omde rättsuppfattningar somutbildats där. Det har gällt att skapa en sammansättning som gör att ADgenomsina lekmannaledamöter får en förankring hos organisationerna på arbetsmarknaden och därmed förtroende för den domstol somskall pröva dessas tvister. Enligt LRAs nuvarande regler finns 22 ordinarie ledamöter i AD, tre ordförande, tre vice ordförande- alla med domarkompetens - tre ledamöter utanför organisationerna med särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden och tretton ledamöter från arbetsmarknadens organisationer. I en lag somträtt i kraft den 1 juli 1988 har antalet vice ordförande utvidgats till fyra. Av domstolens ledamöter är de tre ordförandena heltidsanställda. Som en provisorisk förstärkning av domstolen framtill den 1 juli 1989 är också en vice ordförande heltidsanställd. Övriga ledamöter utför uppdraget såsom bisyssla. Huvudregeln är att ADsammanträder med sju ledamöter i varje mål, vilket betyder att domstolen har möjlighet att döma i tre till fyra olika sammansättningar samtidigt. Måltillströmningen har under senare tid varit ett stort problemför AD. I det tidigare omnämnda betänkandet från 1988 har Stark som särskild utredningsman föreslagit ändring av ADs behörighetsregler för att förstärka domstolen. Han har funnit att det finns tre sätt att begränsa tillströmningen av mål. Grupper av mål kan undantas från LRAs tillämpningsområde, rätten till överprövning i AD av mål som fullföljts från tingsrätt kan begränsas och grupper av mål som nu handläggs av AD i första instans kan föras över till tingsrätt med rätt till fullföljd till AD. Förslaget innebär i stort sett följande. Uppfinnarmål och mål om hyresvillkor som reglerats i kollektivavtal avförs helt från LRAs tillämpningsområde. Detta har dock bara marginell betydelse för ADs arbetsbörda. För fullständig prövning i AD av mål som avgörs av tingsrätt i första instans införs prövningstidstånd och detta är för AD förslagets viktigaste inslag. Det skall ses mot bakgrund av att över 70 procent av målen i arbetstvister som avgjorts av tingsrätt under de senaste sex åren överklagats till AD men att domstolen fastställt i huvudsak mer än 80 procent av tingsrätternas domslut. Däremot har utredaren inte funnit tillräckliga skäl föreligga för att överlämna till tingsrätt att i första
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=