262 dominerade och varierade mycket när det gällde svårighetsgraden. Till de enklare och vanligen förekommande målen — på vilka en nytillträdd sekreterare med fördel kunde öva sig - hörde överträdelser av kollektivavtal i restaurangbranschen. Oorganiserade restaurangägare och konditoriinnehavare dömdes i stor utsträckning-ofta i sin frånvaro - för att de inte avlönat sin personal på ett riktigt sätt, kränkt arbetstagarnas föreningsrätt eller skilt dem från anställningen i strid mot en klausul om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Förgäves har jag letat i ADs domar efter ett fall somgällde avsked av en servitris på ett konditori och somjag fått berättat för mig av en numera sedan länge avliden ledamot. Arbetsgivaren hade bett en servitris att »dra åt helvete». Jag tillåter mig att återberätta den version av domskälen som Arthur Lindhagen enligt min sagesman satt på pränt. »I betraktande av det på arbetsplatsen rådande språkbruket kan arbetsgivarens uttalande inte bedömas som ett avskedande». En förklaring till att jag inte återfunnit rättsfallet kan vara att detta inte ansetts tillräckligt prejudicerande för att intas i den tryckta serien av ADs domar. För att återgå till allvaret har AD i dag svårt att bemästra de stora tillströmningen av mål. Detta förhållande har föranlett en principiell diskussion om ADs behörighetsregler. I ett betänkande från 1988"** har ADs förre ordförande, justitiekanslern Hans Stark efter regeringsdirektiv lagt framett förslag till ändring av dessa regler. Förslaget har remissbehandlats men ännu inte lett till något ställningstagande från regeringens sida. Rättegången i AD regleras numera av LRA som trädde i kraft den 1 juli 1974. Dessförinnan gällde LAD ligen innebar att bara mål där själva tvistefrågan gällde kollektivavtalsbestämmelser hörde under AD medan andra mål om anställningsförhållanden prövades av allmän domstol. Den viktigaste förändringen 1974 var att detta dualistiska system avskaffades och att den ordningen i stället infördes att tvister som rör arbetstagarorganisation och förening av arbetsgivare eller medlem i sådan organisation eller förening skall handläggas direkt vid ADsomförsta och enda domstol medan tvister rörande oorganiserade arbetstagare skall handläggas vid tingsrätt för att därifrån kunna fullföljas till AD som andra och sista instans. Genom en ändring 1977 hänvisades en organiserad arbetstagare som inte fick stöd av sin organisation att liksomen oorganiserad i första hand väcka talan vid tingsrätt. AD handlägger numera alltså en stor mängd arbetstvister av olika slag. Det är alltjämt fråga om tvister om kollektivavtal, föreningsrättskränkningar och olovliga stridsåtgärder men härtill har kommit bland annat mål om tillämpningen av LAS, jämställdhetslagen och MBLs regler om information och förhandling om utvecklingen av arbetsgivarens verksamhet. I fråga om fördelningen av målen mellan tingsrätt och AD gäller att AD är behörig domstol i första och sista instans i tvister där talan väcks av arbetsgivar- eller arbetstagarSOV1988:30. forumregler för arbetstvister huvudsak- vars
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=