252 4. Betydelsen av ny lagstiftning Vad som sagts tidigare omatt tolkningen av kollektivavtal i allt väsentligt avser enskilda bestämmelser i avtalen betyder inte att frågan om giltigheten av ett kollektivavtal somsådant helt avförts från ADs dagordning. Ny lagstiftning på arbetsrättens område har bidragit till att problemet fått en åtminstone tillfälligt förnyad aktualitet. Lagstiftningen har ställt frågan i en delvis annan belysning. Statstjänstemannalagen och kommunaltjänstemannalagen från 1966 — sedermera ersatta 1976 av LOA— ledde övergångsvis till att parterna inte sällan blev ense om att även i fortsättningen tillämpa tidigare författningar på det område som lämnats fritt för reglering genomkollektivavtal. Tillkomsten av LAS 1974 öppnade möjlighet för lokala överenskommelser om turordning vid uppsägningar och permitteringar av annat innehåll än lagens dispositiva bestämmelser. MBL som trädde i kraft 1977 vidgade den tidigare förhandlingsrätten till att omfatta förändringar i arbetsgivarens verksamhet utan att dennes ensidiga beslutanderätt därmed formellt inskränktes. Av rättsfall som återspeglar den nya lagstiftningens effekter kan först nämnas ett från 1973^ på försäkringskasseområdet. Arbetsgivarorganisationen hade sänt ett brev till arbetstagareförbundet där man bekräftat att ett myndighetscirkulär alltjämt skulle tillämpas trots att detta upphört att gälla. Domstolens majoritet ansåg att ett kollektivavtal kommit till stånd - brevet hade skriftligen besvarats av arbetstagarorganisationen med förklaring att man var helt överens — medan en minoritet fann att arbetsgivarsidan inte avsett att sluta kollektivavtal och att motparten inte med fog kunnat uppfatta dess brev så. Ett annat fall från 1983^ avser skriftlighetskravet. Tvisten gällde omett företag och tjänstemannaklubben blivit ense om en avtalsturlista inför förestående uppsägningar på grund av arbetsbrist. AD ansåg sig inte behöva ta ställning till denna meningsskiljaktighet, eftersom arbetstagarsidan inte justerat förhandlingsprotokollet i saken och någon avtalshandling av kollektivavtals natur därför inte upprättats om en turlista. I ett fall från 1986’° enades parterna enligt ett protokoll från förhandlingar enligt 11 §§ MBL om bemanningen på en tidningsredaktion i formav en förteckning över ett visst antal tjänster. AD ansåg inte protokollet ha gett uttryck för att arbetsgivaren velat träffa bindande kollektivavtal i bemanningsfrågan och erinrade omatt en uppgörelse av aktuell typ kunde få formen av ett kollektivavtal men att detta inte var nödvändigt på något sätt. Till samma resultat kom domstolen i ett mål 1987" om förläggningen av arbetstid för tidningsreportrar. Ytterligare några rättsfall förtjänar uppmärksamhet i detta sammanhang. Ett * Nr 37. ^ Nr 77. Nr 56. " Nr 36.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=