251 ment - ingår här i bilden anbud och accepter från ömse håll, och det är inte ovanligt med orena accepter. Förslag och motförslag utväxlas som leder till jämkningar i olika hänseenden. Detta får till följd att vad somföregått ett kollektivavtals tillkomst blir av betydelse framför allt för tolkningen av olika bestämmelser i avtalet men sällan ställer på sin spets frågan omett giltigt kollektivavtal kommit till stånd. Ett viktigt principavgörande härvidlag är en domav AD 1937.^ Där gällde tvistefrågan omett förslag till nytt kollektivavtal — bilagt en uppsägning av det tidigare avtalet — skulle betraktas som ett bindande anbud. Med hänsyn till den vanliga karaktären av kollektivavtalsförhandlingar och längden av den tid som i allmänhet förflyter från avgivande av förslag till kollektivavtal och till dess frågan kan bli avgjord fann domstolen, att man som regel inte kunde tillägga ett sådant förslag karaktären av ett anbud utan att man ofta måste betrakta förslaget bara somunderlag och utgångspunkt för fortsatta diskussioner. Den som lägger framett förslag av denna vanliga karaktär är alltså inte rättsligen förhindrad att göra ändringar i förslaget eller till och med frånfalla detta. Ett undantag från det nu sagda utgör hängavtalet. Här undertecknar den oorganiserade arbetsgivaren en av arbetstagarsidan överlämnad tryckt blankett med förbindelse att på sin arbetsplats tillämpa gällande riksavtal i branschen. Till hängavtalet överförs därmed de tolkningsproblem som kan finnas i fråga om riksavtalet, men hängavtalet innehåller inte sällan särskilda avtalsvillkor som inte återfinns i riksavtalet; ett exempel på detta är organisationsklausulen med krav på företrädesrätt till anställning för det berörda fackets medlemmar. Skriftlighetskravet är ett annat för kollektivavtalet viktigt kännetecken. I ett avgörande — likaledes från 1937^ — erinrade domstolen omatt det i jordabalken upptagna skriftlighetskravet i fråga om överlåtelse av fast egendom ansetts uppfyllt i lagtillämpningen fastän köpehandlingen undertecknats bara av säljaren. Domstolen konstaterade att längre gående fordringar inte kunde uppställas när det gällde kollektivavtal och att detta klart framgick av kollektivavtalslagen. Fastän den nya jordabalken uttryckligen fordrar underskrift av såväl säljaren som köparen för att giltig överlåtelse av fast egendom skall föreligga har rättsläget inte förändrats i fråga om skriftlighetskravet för kollektivavtal. Med den i MBL härvidlag utformade texten har avsikten inte varit att gå ifrån den praxis somutvecklats enligt lagen omkollektivavtal; i propositionen^ angav departementschefen som ett exempel på ett kollektivavtal där skriftlighetskravet skulle anses uppfyllt ett hängavtal som undertecknats endast av arbetsgivaren. ^ Nr 59. Nr 33. " 1975/76 nr 105 sid. 373.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=