250 2. Några utgångspunkter Ett kollektivavtal faller liksomandra typer av avtal under avtalslagens tillämpningsområde. Denna lag har emellertid i praktiken inte alltid samma betydelse för kollektivavtal som för andra avtal. Kollektivavtalet har fått sin särskilda rättsliga reglering i MBL och dess föregångare, kollektivavtalslagen. Avtalet kräver skriftlig form, skall avse anställningsvillkor för arbetstagare eller förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare och måste på arbetstagarsidan ha en facklig organisation sompart. Bestämmelserna i MBL - det är viktigt att understryka redan nu - står i princip inte i någon motsatsställning till avtalslagen. De har emellertid lett till modifikationer av avtalslagens allmänna rättsgrundsatser eller - annorlunda uttryckt — inneburit en vidareutveckling av dessa på arbetsrättens område. Det är detta förhållande som jag skall försöka belysa här med sikte främst på utvecklingen efter 1966 då de offentligt anställda tjänstemännen fick förhandlingsrätt och rätt att sluta kollektivavtal som nära anslöt till vad somsedan länge gällt för arbetstagare i privat tjänst. För tiden dessförinnan har Folke Schmidt i sina grundläggande undersökningar om den kollektiva arbetsrätten' i anslutning till ADs praxis analyserat och systematiserat tillämpade principer för tolkning av kollektivavtal. Hans bedömningar har i dag oförminskad giltighet. Lennart Geijer och Folke Schmidt* har studerat skiljaktiga meningar i AD mellan ämbetsmännen och lekmannaledamöterna. ToreSigemanhar i ett senare arbete^ skrivit omrättsbildning och prejudikatlära i AD, ett arbete som fullföljer Schmidts grundläggande undersökningar. Ett flertal andra arbeten finns av intresse i sammanhanget. Sedan Sigeman i ett föredrag nyligen vid ADs 60-års jubileum ansett sig kunna konstatera att ADtrots allt är en domstol finner jag mig befriad från kravet att försvara ADs verksamhet som tillämpare av arbetsrättslig lagstiftning och uttolkare av kollektivavtal. Jag inskränker mig till att framföra mera fragmentariska synpunkter från de erfarenheter som jag på grund av livets slump råkat få. Dessa erfarenheter hämtar jag då — förutom från ADs dömande verksamhet - från mitt deltagande i olika utredningsarbeten på arbetsrättens område och i medlingsverksamheten på arbetsmarknaden. 3. Giltigt kollektivavtal? Eftersom kollektivavtalet ofta är resultatet av ingående förhandlingar mellan parterna - det är som Schmidt framhåller'' ett av båda sidor uppbyggt doku- ' F. Schmidt, Arbetstätt /, andra upplagan 1975. ^ L. Geijer, F. Schmidt, Arbetsgivare ochfackföreningsledare i domarsäte. Lund 1958. ^ Sigeman, T., Omrättsbildning och prejudikatlära i arbetsdomstolen. Arbetsrätten i utveckling. Studier tillägnade Folke Schmidt. Stockholm 1977. ^ Förut anfört arbete sid. 137.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=