242 situation vara sådan, att ledamöterna gavs möjlighet att ägna mer tid åt att utforma domarna på sådant sätt att de gav största möjliga vägledning för underinstanserna. Frågan omdimensioneringen av domstolen skulle omprövas så snart anledning härtill uppkom. Även departementschefen underströk i prop 1977/ 78:20 vikten av att domstolen gavs möjligheter att stärka sin ställning som prejudikatbildande instans. Det var av stor betydelse, menade departementschefen, att domstolens arbetssituation blev sådan att ledamöterna fick möjlighet att ägna mera tid åt att genomutförliga domsmotiveringar leda och underlätta rättstillämpningen i lägre instanser. 1980 tillsattes försäkringsdomstolskommittén med uppgift att överväga åtgärder för att minska väntetiderna vid besvär i socialförsäkringsärenden. 1981 kom delbetänkandet Försäkringsdomstolarnas arbetsläge.*^ Förslaget ledde så småningomfram till ett flertal lagändringar 1.4. 1982.*^ Fk fick utökade möjligheter att ompröva sina beslut, FR fick ökade möjligheter att avgöra mål med ensamdomare och fullföljdsbegränsning till FÖDinfördes. Samma regel gäller fortfarande. Prövningstillstånd ges om det är av vikt för ledning av rättstilllämpningen, s.k. prejudikatdispens, omdet föreligger synnerliga skäl till sådan prövning p.g.a. grova felaktigheter i FR:s handläggning av målet samt »omdet finns anledning att ändra det slut försäkringsrätten har kommit till», s.k. ändringsdispens. Bestämmelserna härom återfinns i förvaltningsprocesslagen 36 och 37a §§. Den sistnämnda bestämmelsen handlar om ändringsdispens och rör endast FÖD. Besvär som har anförts av RFV prövas av FÖD utan prövningstillstånd. Frågan om prövningstillstånd handhas av två lagfarna ledamöter och en icke lagfaren ledamot. Även i dömandet deltar lekmän. Vid avgöranden i sak utgörs FÖD av ett kollegium bestående av tre lagfarna ledamöter och två lekmän. I vissa processuella frågor deltar endast tre ledamöter (såsomvid prövning av besvär över beslut somej innebär avgörande av saken, vid förordnande i avvaktan på målets avgörande samt vid annan åtgärd som avser endast måls beredande och vid beslut genom vilket domstolen skiljer sig från målet utan att detta har prövats i sak). I mål där frågan om enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning har uppkommit kan FÖDsammanträda i plenum. Detta hände praktiskt taget aldrig på FD:s tid men inträffar nu inte så sällan. 3. Förvaltningsprocessen ur ett socialrättsligt perspektiv Vad kännetecknar förvaltningsprocessrätten på det socialrättsliga området? Vad som menas med förvaltningsprocessrätt torde sammanfattningsvis kunna betecknas somdet komplex av formföreskrifter och allmänna principer. DsS 1981: 9. Prop. 1981/82:88.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=