Högsta domsmakten ur socialrättsligt perspektiv Av Professor LOTTA WESTERHÄLL Lunds universitet Det svenska domstolsväsendet är för närvarande uppbyggt med två parallella domstolsorganisationer: de allmänna domstolarna (tingsrätter, hovrätter och högsta domstolen) och förvaltningsdomstolarna (länsrätter, kammarrätter och regeringsrätten samt försäkringsrätten och försäkringsöverdomstolen). Härtill kommer specialdomstolar av olika slag. Grovt sett kan man säga att de allmänna domstolarnas huvuduppgift är att slita tvister mellan enskilda rättssubjekt och att döma i mål omansvar för brott, medan förvaltningsdomstolarna har att pröva andra mål där ett enskilt rättssubjekt står mot det allmänna, d.v.s. staten eller en kommun. Denna fördelning är dock inte konsekvent genomförd. Inte heller synes den ha skett utifrån några mera grundläggande principiella resonemang. När jag nu uppehåller mig vid högsta domsmakten ur ett socialrättsligt perspektiv, skall jag först beskriva framväxten av en högsta administrativ besvärsinstans, vilket resulterade i regeringsrättens (RR) bildande. Därefter skall jag försöka ge motsvarande bild av försäkringsöverdomstolens (FÖD) framväxt. Dessa båda domstolar utgör högsta domsmakten i socialrättsliga mål. Socialrätt definierar jag då sominnefattande socialtjänstområdet (inklusive tvångslagarna LVU och LVM), hälso- och sjukvårdsområdet, social sekretess, socialförsäkringar och sociala bidragsformer. De två sistnämnda rättsområdena* omfattas av FOD:s domsmakt, medan de andra tre’ omfattas av RR:s domsmakt. Jag avser också att ge en översiktlig bild av vad som kännetecknar förvaltningsprocessrätten inom det socialrättsliga området och hur de båda domstolarna fungerar somprejudikatbildare inomsina respektive områden. 1. Omdomsmaktens utveckling på socialförvaltningsområdet För att kunna ge en bild av framväxten av RR, får jag gå längre tillbaka i tiden än 1920. Under större delen av 1700-talet anfördes administrativa besvär hos konungen, då hos en av divisionerna i riksrådet. Senare kom de administrativa besvärsmålen att avgöras i konseljen. Samtidigt med upprättandet av HD, vars ' Jag använder i fortsättningen den gemensamma beteckningen socialförsäkringsrätt. ^ Jag använder i fortsättningen den gemensamma beteckningen socialförvaltningsrätt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=