Invigningstal den 16 maj 1989 i Högsta domstolen Av Högsta domstolens ordförande, justitierådet OLLE HÖGLLIND Ärade symposiedeltagare! När Högsta domstolen trädde i verksamhet den 19 maj 1789 skedde det i mycket enkla former. Gustav III hade på kvällen före konseljen den 15 maj, då domstolen instiftades, haft överläggningar med sin förtrogne biskop Wallquist och då beslutit, att domstolens sammanträde skulle ske utan all ceremoni. Det var en bjärt kontrast till den glansfulla högtid 1776 då konungen klädd i sin konungsliga skrud med mantel, krona och spira i en lysande församling på Stockholms slott hade instiftat Vasa hovrätt. Högsta domstolen fick inte heller efter det upplösta riksrådet ta i arv de höga salarna en trappa upp i västra valvet, utan på kungens befallning hade inretts ett rum för domstolen i den låga och trånga halvrundeln utmed Storkyrkan, slottskansliflygeln. Där stod två dombord, ett till höger omKonungens stol för de sex frälsemännen och ett till vänster för de sex ofrälse. Så småningom, 1792, någon tid efter Gustaf III:s död, fick domstolen flytta till rådsalarna, numera ordenssalarna. Där förblev Högsta domstolen till 1949, då domstolen flyttade till Bondeska palatset. Då hade den muntliga rättegångsformen införts även för Högsta domstolen genom rättegångsbalken, vilket medförde helt nya lokalbehov. Den enkelhet som präglade domstolens tillkomst har kännetecknat domstolen i fortsättningen. När domstolen fyllde 100 år högtidlighölls det, såvitt jag vet, inte på annat sätt än att kung Oskar II besökte domstolen i dess arbetslokaler och deltog i avgörandet av ett mål. 150-årsjubiléet inträffade 1939. I skuggan av den världspolitiska utvecklingen begränsades jubileumsfirandet då till en intern middag för domstolens ledamöter och avgångna ledamöter med damer. 175årsjubiléet 1964 försiggick i denna sal med ett begränsat antal inbjudna och en mottagning i biblioteket en trappa upp. I år får högtidlighållandet av domstolens 200-åriga tillvaro helt andra dimensioner med domarsymposium och högtidssammankomst med bankett. Många har undrat över att domstolen inte inom ramen för en sådan dimension samlat sig till någon jubileumsskrift. Svaret är, att Institutet för rättshistorisk forskning grundat av Gustav och Carin Olin för tio år sedan beslöt skildra domstolens historia och fördelade den vetenskapliga uppgiften på flera händer men att en rad olyckliga omständigheter kommit att kullkasta projektet. Institutet har nu visat Högsta domstolen den välviljan och uppskattningen att institutet i stället anordnat detta internationella vetenskapliga symposiumi
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=