189 arbetarnas organisationer växte i styrka genom tillkomsten av Landsorganisationen 1898 och hade vid periodens slut ca 400.000 medlemmar. År 1920 bildades Svenska industritjänstemannaförbundet. Arbetsnedläggelser blev allt vanligare från 1880-talet och storstrejker genomfördes 1902 och 1909. På arbetsrättens område markeras slutet av perioden med 1902 års lag ommedling i arbetstvister, 1912 års arbetarskyddslag och 1919 års åttatimmarslag, 1920 års förnyade lag ommedling med inrättandet av föregångaren till arbetsdomstolen ock slutligen 1928 års lag omkollektivavtal. Andra mått på den utveckling av samhället, somskedde under perioden, kan hämtas från den offentliga byggenskapen. Under periodens första hälft byggdes inalles 24 länsfängelser och 20 kronohäkten. Samtidigt uppfördes ett stort antal allmänna läroverk och en mängd järnvägsstationer och kring sekelskiftet många regementsbyggnader. Det var en statlig kraftanspänning, och genomförandet skedde i stor utsträckning efter standardiserade ritningar med förebilder i utlandet. Mera indviduellt utformade blev »stenstäderna», som ersatte äldre stadsbebyggelse, och de nya bankpalats, som saknade tidigare motstycken. Även denna på enskilt initiativ tillkomna bebyggelse har hämtat mönster och ideal från utlandet, men variationerna är här större. Utvecklingen på det kulturella området har Stig Strömholmbelyst i sitt anförande med tonvikten på litteraturen under 1800-talets två sista decennier. Låt mig bara tillfoga en hänvisning till de stora ansträngningar, som under mitt tidsskede gjordes på folkbildningens område och antyda utvecklingen i fråga om tidningarna och tidskrifterna. Då inrättades arbetarinstitut, bildades Folkbildningsförbundet och utgavs populärvetenskapliga småskrifter m.m. i massupplagor. Antalet tidningar uppgick vid periodens början till 80, vid dess slut till ca 500 och antalet tidskrifter ökade från 90 till 800. I huvudstaden hade Aftonbladet sedan tillkomsten 1830 spelat stor roll för opinionsbildningen. Dagens Nyheter blev dagstidning 1864 och Svenska Dagbladet 1884, medan Socialdemokraten började utkomma följande år. Den relativt utförliga men dock starkt förenklade redovisning av samhällsutvecklingen under det tidsskede, som det tillkommer mig att behandla, har tillkommit i syfte att ge ett intryck av det samhälle, i vilket HD verkade och i vilket domstolens ledamöter levde sina liv. Med dessa bilder i minnet är det överraskande att se, att brottmålen i HD endast på några få områden återspeglar den sociala och ekonomiska utvecklingen och spänningen mellan samhällsklasser och befolkningsgrupper. Trots tillkomsten av 1864 års strafflag (SL) och de genomgripande reformerna inom påföljdssystemet, i synnerhet beträffande straffverkställigheten, förefaller principerna för brott och straff ha bevarat sin en gång uppnådda utformning, även om nya brottstyper och nya brottspåföljder har tillkommit och andra avskaffats. Under den period, som jag behandlar, har HDs verksamhet varit inriktad på flera områden: granskning av lagförslag, avgivande av lagförklaringar, rättskipning i sista instans och avgi-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=