Efterklang, kris och genombrott — Det intellektuella klimatet i Sverige 1850—1920 Av Professor STIG STRÖMHOLM Uppsala universitet Mellan de avsnitt som ägnades den politiska historien och dem som gällde s.k. andlig odling och ekonomisk utveckling bestod i skolans historieläroböcker, åtminstone i dem somnyttjades för några årtionden sedan, en proportion, som redan då gav anledning till kritik. Historieförloppet, det må sedan gälla konstitutionell utveckling, utrikespolitiska händelser eller militära operationer, är självfallet ett skeende som- växelvis formande och format — äger rumi komplicerat samspel med alla de många samhälleliga komponenter somså summariskt buntades under rubriker sådana som just »andlig odling» eller »ekonomisk utveckling». I minst lika hög grad gäller uppenbarligen principen omden passiva och aktiva växelverkan i fråga om förhållandet mellan en rättskipande och rättsskapande domstol och dess samhälleliga omgivning. Det är ett känt förhållande, att läsning av rättsfallsreferat från en viss period av åtskilliga betydande författare använts som ett särskilt effektivt sätt att tränga in i det ifrågavarande skedets mentalitet och förhållanden. Kanske allra mest känd är Stendhal, somvar en outtröttlig läsare av notiser från brottmålsdomstolarna i restaurationstidens Frankrike. En av hans främsta romaner, Le rouge et le noir, är hämtad från denna läsning. Iakttagelsen leder emellertid över till en annan, om man så vill, en inverterad slutsats: hur förfaren läsaren av rättsfallsreferat än må vara i rättshistoria och rättsvetenskap i trängre, mer teknisk mening, har han endast mycket blygsamma förutsättningar att på ett någorlunda fullständigt och ingående sätt begripa de successiva stadier, och den utveckling, somkommer till uttryck i redogörelser för rättsliga avgöranden från en viss epok, omhan inte har någon kunskap om de religiösa, politiska, ekonomiska och allmänt samhälleliga förhållanden sområdde vid tiden för dessa avgöranden. Det är ett helt trivialt konstaterande, men det förtjänar att göras. Alltför ofta tycks det glömt. Avgränsningen av detta korta föredrag är med nödvändighet somalla gränsdragningar i viss mån godtycklig. Vad tiden beträffar har det bedömts vara av särskilt intresse att diskutera en period — ca 1850—ca 1920 — somvisserligen naturligtvis är alltför snäv för att ens tillnärmelsevis täcka den långa vandringen från tidlöst agrarsamhälle till högindustrialiserad nutid men som å andra sidan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=