Förord 1789 års riksdag sammanträdde i en situation präglad av stark politisk dramatik. Landet befann sig sedan 1788 i krig med bl.a. Ryssland och kriget hade inte förts pä ett framgångsrikt sätt. Inrikespolitiskt förelåg starka motsättningar mellan adeln och de ofrälse. Gustaf III, som redan vid statskuppen 1772 visat sig kunna spela ut stånden mot varandra för att stärka sin egen makt, genomdrev med löfte om privilegieutjämning under närmast kuppartade former en förändring av rikets styrelseskick. Den nya grundlagen. Förenings- och säkerhetsakten, gjorde kungen praktiskt taget enväldig. Rådet, somunder århundraden dömt konungens dom, avskaffades. Ett nytt dömande organ måste emellertid sättas i det försvunna rådets ställe. Vid en konselj på Haga den 15 maj 1789 beslöts ominrättande av en högsta domstol, som fyra dagar senare höll sitt första sammanträde under anspråkslösa yttre former. Redan i slutet av 1970-talet initierade styrelsen för Institutet för rättshistorisk forskning grundat av Gustav och Carin Olin ett projekt omden högsta domsmakten i Sverige i ett rättshistoriskt perspektiv. Ett antal forskare knöts till projektet, vilket skulle syfta till att ge en bild av den högsta domsmakten under de tvåhundra år som förflutit sedan Högsta domstolens tillkomst. I samband med högtidlighållandet av 200-årsdagen avhölls ett symposium i Högsta domstolens lokaler i Bondeska palatset. I föreliggande volym återfinns de flesta av föredragen vid symposiet. Senare kommer ytterligare bidrag i ämnet att utges i serien Rättshistoriska studier. I institutets serie Rättshistoriskt bibliotek har redan publicerats en monografi omHögsta domstolen och godtrosförvärven. Institutet för rättshistorisk forskning grundat av Gustav och Carin Olin Styrelsen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=