76 samheten vid dessa rådstugor. Här finns rättegångsärenden (såväl kriminalmål som civilmål), stämningar, olika privata överenskommelser som gjordes inför rätten, olika resultat av magistratens administrativa verksamhet, rikspolitiska angelägenheter, kungliga förordningar och mycket annat noterat. De äldsta tänkeböckerna innehåller varje år en inledningstext somtalar omatt tänkeboken bl a redovisar sakören. Detta försvinner vid 1490-talets början. Mot slutet av 1490-talet är det också helt uppenbart att tänkeböckerna inte längre innehåller någon fullständig redovisning av brottmål och domar. I fråga om brottmål har tänkeböckerna fr o m 1510-talet definitivt en annan karaktär än de hade på 1470- och 1480-talen. I fortsättningen är det huvudsakligen endast allvarligare brott som tas upp i tänkeböckerna; fr a brott som har gett andra straff än böter, samt brott somhar krävt utförligare redovisningar av vittnesmål. Sådant som exempelvis enklare våldsbrott, förtal och lydnadsbrott försvinner nästan helt från tänkeböckerna medan däremot t ex stölder och dråp finns kvar. De flesta notiser somberör brottmål i de äldre tänkeböckerna är ganska kortfattade. I allmänhet anges helt kort vilket brott det rör sig om, namnet på den dömde, vembrottet hade begåtts emot, samt det utdömda straffet. Under en period från slutet av 1480-talet till en bit in på 1500-talet innehåller tänkeböckerna också ett stort antal notiser ombötesstraff där det inte framgår vilket brott som hade begåtts. Men även omde flesta tänkeboksnotiserna är mycket kortfattade, finns det tillfällen då brottmål redovisas mer utförligt med t ex långa referat av vittnesmål. Under 1500-talet blir tänkeboksnotiserna också alltmer utförliga. De få brottmål som dyker upp i 1500- och 1600-talens tänkeböcker är generelit sett mer ingående behandlade än under 1400-talet. Ofta redovisas en rad vittnesmål och samma mål kan tas upp gång på gång innan rätten fäller sin dom. Samtidigt kommer tänkeböckerna också att innehålla en rad oavslutade mål - även detta i kontrast till tänkeböckerna från slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Ibland framträder en person med anklagelser mot någon annan utan att det framgår om den anklagade har infunnit sig i rätten, om någon dom har fallit, eller ommagistraten överhuvudtaget har brytt sig omanklagelsen. Ibland har rätten verkligen tagit upp ett mål, vittnen har framträtt på rådstugan osv, men någon dom redovisas aldrig i tänkeboken. Vissa mål försvinner helt enkelt. Ibland sägs att målet ska skjutas upp till nästkommande rådstuga, men omnämns sedan inte mer i tänkeboken. Det är omöjligt att veta omdessa ”försvunna” mål är ett resultat av att käranden har tagit tillbaka sin anklagelse, om en förlikning har kommit till stånd, omden svarande helt enkelt har försvunnit, eller om domen av någon anledning inte har blivit inskriven i tänkeboken. Se förordet till Stb 1474—1483, Clason 1903 s 118ff, art Tänkebok i KLNM19. Ännu på 1520talet fördes Stockholms tänkeböcker efter det kommunala ämbetsåret, från början av maj till och med april påföljande år. 1484 års tänkebok löper exempelvis från maj 1484 till och med april 1485. När tänkeböcker, efter en längre lucka, åter är tillgängliga från mitten av 1540-talet är dessa förda efter det vanliga kalenderåret. 48
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=