75 på förändringar i de regler sombestämmer vad somär kriminellt (vare sig dessa regler är formella lagar eller har en mer sedvanemässig karaktär) och tillämpningen av dessa regler, samt på förändringar i fråga omlegitimitet. Förändringar i den verkliga brottsvolymen behöver inte slå igenom i sådana kvantifieringar även om de naturligtvis kan göra det. På samma sätt kan förändringar i det kvantitativa materialet vara ett reslutat av en verklig förändring i mängden lagöverträdelser, men de behöver inte vara det. 2. Källmaterial Det källmaterial som kan ligga till grund för en studie av brottslighet i Stockholm under tiden 1475-1625 är främst tänkeböcker och saköreslängder.'’’* Bortsett från några fragment från år 1474, löper serien av tänkeböcker från Stockholm från maj 1475.'*^ Tänkeboken från 1474 är inte den äldsta tänkeboken som har förts för Stockholm. Sannolikt har tänkeböcker förts i Stockholm åtminstone från mitten av 1460-talet. I varje fall finns tänkeboken från 1469 omnämnd i en senare årgång."*^ 1475 års tänkebok inleder inte någon obruten serie av tänkeböcker. Det finns många luckor i tänkeboksserien.'*^ Utöver de renskrivna tänkeböckerna finns för vissa år även koncept bevarade. Det gäller delar av perioderna 1572-1583 och 1618—1625. 1572-1583 finns tidvis endast koncepten bevarade. Det visar sig också att koncept och renskrift inte alltid överensstämmer till sitt innehåll. Tänkeböckerna är inte domböcker i vanlig mening. För det första innehåller de mycket mer än redovisningar av tvister, processer och domar. För det andra är de, åtminstone tidvis, ofullständiga som domböcker. De medeltida tänkeböckerna innehåller ett myller av olika typer av anteckningar. Dessa är förda av stadsskrivaren i kronologisk ordning efter de dagar då rådstuga hölls. Tänkeböckerna kan fr a sägas utgöra borgmästarnas och rådets protokoll över verk- ■''* Under perioden 1604—1635 bildade Norrmalm, eller Norra Förstaden somden också kallades, en egen stad med egen rådsturätt. Se östman 1915 s 29ff. Fr o mseptember 1614 finns bevarade tänkeböcker från Norrmalm. Dessa har dock inte medtagits i denna studie. Från den första fjärdedelen av 1600-talet finns tidvis även tänkeböcker från kämnärsrätten bevarade. Det gäller juni 1603 — mars 1604, fragment från 1619, samt augusti 1621 - juni 1624. Dessa är utgivna och ingår i samma volymer som rådsturättens tänkeböcker. Före 1623 innehåller kämnärsrättens tänkeböcker endast enstaka domar och kan inte ligga till grund för några somhelst kvantifieringar. Under perioden jan 1623 — juni 1624 finns betydligt fler domar registrerade. En jämförelse med 1623 års saköreslängd visar att en stor del, men -obsevera - inte samtliga, av de brott somfinns noterade i kämnärsrättens tänkebok också återfinns i saköreslängden. Stockholms bevarade tänkeböcker är utgivna t o m år 1625 och ingår i följande editioner: Stockholms stadsböcker från äldre tid. Ser 2. Tänkeböcker., Stockholms stads tänkebok 1524—29., samt Stockholms stads tänkeböcker från år 1592. Stb 1474-1483 s VIII. De större luckorna omfattar åren 1500(maj)-1504(april), 1508(maj)—151 l(april), 1521-1523, 1530—1544(maj), 1558-1562, men det finns även flera mindre luckor.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=