74 I saköreslängder från Stockholm finns det också många exempel på att staden har uppburit sakören för vålds- och förtalsbrott där de inblandade sannolikt har tillhört samma skrå. Men därmed är naturligtvis inte sagt att all ”brottslighet”, somhar tagits upp på skrånas stämmor, verkligen också återfinns i tänkeböcker och saköreslängder. Det är först en bit in på 1600-talet som skrånas interna verksamhet på allvar kan följas genom bevarade protokoll. Det är därför inte möjligt att för den här aktuella perioden närmare studera hur skråna har behandlat interna konflikter i allmänhet och våld och förtal i synnerhet. Den jurisdiktion somkyrkan stod för, inte minst kyrkotukten, är naturligtvis också viktig, även omden inte på samma sätt somskrånas jurisdiktion har varit direkt parallell till rådsturätten.'*' Inte heller den kyrkliga jurisdiktionens betydelse är möjlig att närmare studera för Stockholms del under den här aktuella perioden. Den fråga somkanske ligger nära till hands att ställa då intresset för brottslighet somett historiskt fenomen först väcks - ”Hur många brott av olika kategorier begicks och varför?” - ter sig allt svårare att besvara på ett enkelt och entydigt sätt. Men den brottslighet somhar registrerats i källmaterialet i formav bestraffad brottslighet kan ändå visa på väsentliga funktioner hos rätten. ”Rätten” kan definieras som: ... det samlade systemet av formellt antagna regler i ett samhälle, de institutioner som i sista hand har ansvaret för utövandet av dessa regler eller kontrollen över att de följs, och de icke formellt antagna regler som baseras på sedvana och som också fått status som en del av rättssystemet.'*^ Rätten och lagen är inte någon självständig kategori frikopplad från andra samhälleliga förhållanden. Rätten är en del av samhällets överbyggnad. Den utgör en del av en bestämd samhällsformation, vars karaktär är bestämd av det dominerande produktionssättet."*^ Här är inte platsen att utreda alla rättens funktioner. En undersökning av brottslighet kan naturligtvis bara spegla en del av dem. Olika funktioner hos rätten kan studeras genomnormativt material av typen lagar och liknande. I dessa fall är det främst de formellt antagna reglerna i ett samhälle som studeras. Rätten kan också studeras genom den praktiska rättsutövningen, dvs hur olika rättsinstanser har utövat dessa regler och kontrollerat att de efterföljdes. När brottsligheten studeras, är det alltså överträdelser av både formellt antagna och sedvanemässigt baserade regler och kontrollen av dessa reglers efterlevnad somstuderas. Det somanalyseras blir alltså en kombination av lagöverträdelser (kriminalitet) och beivrandet av dessa överträdelser (en kontrollfunktion). Kvantifieringar av brottslighet kan visa på förändringar i fråga om kontroll. Kyrkans betydelse i jurisdiktionen behandlas i t ex Sundin 1982 och Sundin 1985. Mathiesen 1985 s 22. Marx 1961 s 8f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=