72 dold brottslighet. Det kan också på goda grunder argumenteras att registrerad brottslighet är en bättre indikator på verklig brottsvolym och brottsstruktur än ”uppklarad brottslighet”. För äldre tid är det emellertid svårt eller helt omöjligt att på ett meningsfullt sätt studera registrerad brottslighet. Källmaterialet tillåter helt enkelt inte detta. Därför kommer mörkertalet också i praktiken att utsträckas till att omfatta all icke uppklarad brottslighet. För att vara mer exakt är det i allmänhet den bestraffade brottsligheten somkan studeras under äldre tid, vilket innebär ytterligare en viss inskränkning jämfört med ”uppklarad” brottslighet. Den andra typen av mörkertal kan egentligen sägas vara ett rent källkritiskt problem orsakat av ofullständigheter i källmaterialet. Även om ett brott har upptäckts och målsäganden har vänt sig till domstol och den anklagade har dömts för brottet, finns möjligheten att detta inte har registrerats i domboken eller annat bevarat källmaterial.^^ Slutligen uppträder en formav mörkertal, somkan sägas vara ett specifikt historiskt problem. Det kan i olika samhällen finnas andra fora för jurisdiktion, konfliktlösning och bestraffning och andra sätt att handskas med brott än att vända sig till de egentliga domstolarna. Därmed registreras dessa brott inte heller i det källmaterial som dessa domstolar producerar, trots att brotten både upptäcks och beivras. Mörkertalets storlek kan därmed också förändras t ex genom en tilltagande monopolisering av jurisdiktionen eller genomen tilltagande benägenhet att vända sig till domstol. Problemet med ett föränderligt mörkertal utgör emellertid inte bara ett besvärligt och irriterande osäkerhetsmoment för den som vill föra kvantitativa resonemang. Det kan också vändas till ett intressant moment i forskningen och utgöra en utgångspunkt för nya frågeställningar, just genom denna sin föränderlighet. Bruce Lenman och Geofrey Parker hävdar att en avsevärd del av brottsligheten under 1500- och 1600-talen systematiskt faller bort i det rättsliga materialet. Det rör sig fr a ommindre allvarliga brott. Många brott drogs aldrig inför domstol och i många fall ingicks förlikningar innan någon domhade fallit. Ofta var det kostsamt att vända sig till domstol och en uppgörelse kunde kanske nås ändå; att gå till domstol var i många fall det yttersta steget i en tvist. Motståndet mot att vända sig till de rättsliga instanserna minskade emellertid succesivt och privata förlikningar komatt spela en allt mindre roll.^^ David Nicholas har i en undersökning av rättssystemet i Gent på 1300-talet också påvisat att privata förlikningar spelade en mycket stor roll. Brott och straff var i stor utsträckning en privat angelägenhet.^'’ Detta problem kan illustreras genom förhållandet mellan koncept och renskrifter av Stockholms tänkeböcker från 1570-talet, där koncepten innehåller betydligt fler kriminalmål än renskrifterna. Se vidare nedan. Lenman & Parker 1980 s 18ff. Jämför även Reinhardt 1983. Nicholas 1970 s 290ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=