70 lighet.^^ En inte obetydlig del av ”mängden” våld i samhället har sannolikt tillhört den legala sfären. Det legala våldet bestraffades givetvis inte. Det är också möjligt att en del illegalt våld uppfattades som legitimt och därmed inte heller drogs inför rätta. Såväl tesen om en utveckling ”från våld till stöld” somde kopplingar somhar gjorts till civiliseringsteorier bygger främst på kvantitativa iakttagelser - mängden våldsbrott eller deras andel av den totala brottsligheten har förändrats. I flera studier av brottslighet har de framräknade siffrorna i realiteten behandlats som omde på ett oproblematiskt sätt återspeglar en verklig brottslighetsstruktur och verkliga förändringar i brottsligheten.^^ Statistik och kvantitativa resonemang bör emellertid användas med försiktighet. Det finns all anledning att varna för ett oreflekterat begagnande av kvantitativa metoder. Fr a är det viktigt att besinna att statistiken inte utan vidare återspeglar den verkliga brottsstrukturen eller den verkliga mängden brott. Brottsstatistiken är ett resultat av flera olika faktorer av vilka den ”verkliga brottsligheten” endast är en. Brottsstatistiken är ett resultat även av hur rätten har fungerat och hur rätten har använts och tillämpats. En vikande brottskurva kan vara ett resultat av ett förändrat handlingsmönster, orsakat av t ex en hårdare och mer effektiv rättstillämpning, som leder till att antalet faktiskt begångna brott minskar. Men samma statistiska trend kan också vara resultatet av en mildare eller mindre effektiv rättstillämpning, somleder till att färre brott upptäcks och bestraffas. Naturligtvis kan en hårdare och effektivare rättstillämpning också leda till att brottskurvan stiger. J A Sharpe har betonat hur viktigt det är att skilja mellan olika faktorer, somkan ge samma statistiska utslag: ”... there is a need to distinguish between crime waves and ’enforcement waves’ when analysing criminal statistics.Det kan också argumenteras att: Quantification of judicial records tells us about changes in control, about changes in the system of the criminal law and its enforcement, but it can tell us little of value about changes in the levels of crime itself, or the real levels of illicit behaviour, an indeterminate sample of which is brought before the courts.’^ Douglas Hay påpekar dock att det finns en fara också i att se den registrerade brottsligheten endast som ett resultat av kontroll. Det är lika missvisande att utan vidare påstå att förändringar i brottsstatistik reflekterar förändringar i kontroll som att utgå ifrån att de återspeglar förändringar i den verkliga mängden Jämför Beattie 1986 s 74f. T ex Boutelet 1962, Champin 1972, Gegot 1966, Given 1977, Gurr 1981, Johansen & Stevnsborg 1986, Margot 1972, Stone 1983. Jämför även Jenkins kritik av Rudé 1985. Jenkins 1987 s 96. Jämför t ex Beattie 1986 s 73, 200ff, Castan 1974 s 517ff, Hay 1982 sll8f. Lenman & Parker 1980, Monkkonen 1979 s 457ff, Sharpe 1982 s 189f. Sharpe 1984 s 4 och 43. Jämför även Hay 1982 s 118ff och Beattie 1974 s 70. Sharpe 1984 s 43.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=