68 skan anses ha varit mer våldsam och ska ha haft svårare att lägga band på sina känslor. Tillfälliga personliga konflikter har snabbt övergått i våldshandlingar. Under tidens gång har människorna emellertid blivit alltmer civiliserade. De har lärt sig att behärska sig, att lägga band på sina känslor och skaffat sig ett allt mer förfinat och belevat sätt.*^ Det kan givetvis vara frestande att utifrån mängden våldsbrott uttala sig om olika samhällen som mer eller mindre våldsamma.Det är dock vanskligt att göra den typen av kopplingar. Det är viktigt att vara uppmärksampå skillnaden mellan våld och våldsbrott. Med brott avser jag då sådana handlingar som, om de upptäcks och tas upp inför en domstol, leder till någon form av bestraffning.*^ Ett samhälle kan innehålla många olika typer av fysiskt våld, som kan delas upp i olika kategorier. I antologin Violence and Civil Disorder in Italian Cities, 1200—DOOförekommer en uppdelning i fyra kategorier: personligt våld, gruppvåld, organiserat ”illegitimt” våld (t ex röveri och piratdåd), samt organiserat ”legitimerat” våld (t ex militärt).*^ I svensk forskning har Marja Taussi Sjöberg gjort en uppdelning mellan offentligt och privat våld. Till det offentliga våldet, som utövades av staten eller olika myndigheter, räknas krig, det våld som utövades genom straffsystemet och institutionsvåld (interna straff inom skolor, fängelser m m). Det privatavåldet, somutövades av individer, delas upp i lagligt (t ex husaga och barnaga) och icke lagligt våld.*^ Våldet kan också delas upp efter just skiljelinjen mellan det legala och det icke legala: 1 legaliserat våld a personligt våld (husaga, barnaga mm) b internt våld (legala former av interna bestraffningar inom vissa institutioner och korporationer) c statsapparatens våld (t ex det våld som utövas genom straffsystemet och krigsmakten) 2 icke legaliserat våld a personligt våld (mord, dråp, misshandel mm) Se t ex Beattie 1986 s 112, 132ff, Gurr 1981 s 342, Sharpe 1983a s 132. Jämför även Stone 1983 s 29, österberg 1983 s 6f, österberg 1986 s 16ff. Det är naturligtvis tveksamt ombenägenheten att begå våldsbrott på något enkelt sätt kan föras tillbaka på förmågan eller oförmågan att ”behärska sig” och att ”lägga band på sina känslor”. Våldet och benägenheten att använda våld i konflikter måste rimligtvis förstås utifrån sociala normer och sociala sammanhang. Det är inte säkert att en våldshandling kan förklaras enbart utifrån brist på behärskning. Jämför också Asplund 1987 s 46ff. Se t ex Givens uttalande ovan om 1200-talets England. Jämför även Hammer 1978. Detta finns också i många fall mer eller mindre klart uttryckt i de resonemang som knyter an till civiliseringsteorier. Jämför Sharpe 1982 s 188 och Sharpe 1984 s 4. Hale 1972 s 35f. Taussi Sjöberg 1986 s 76f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=