67 att våldsbrotten är den mest betydande enskilda kategorin bland de i domböckerna registrerade brotten/ Allmänt sett har våldsbrottsligheten i många undersökningar framstått som en dominerande eller tomden dominerande brottskategorin i Europa under senmedeltiden och 1500- och 1600-talen. Våldsbrotten har i många fall fått stå i förgrunden vid studier av brottslighet under gångna tider. Det finns en lång rad arbeten som utgör specialstudier av just våld och våldsbrottslighet.^ En vanlig uppfattning i litteraturen är den att äldre tiders samhällen har varit mer våldspräglade än det moderna samhället. J B Given skriver t ex att; ”Thirteenth-century England was a violent society. The threat of violence and the effects of violence were, if not a common part of the average Englishman’s day, something that he could expect to experience, if only as a spectator, at some time in his life.”,^ och John Bellamy menar att: ”Violence was a part of life in the later middle ages and men did not shed tears over it easily. Många historiker menar att det går att påvisa ett äldre brottsmönster sompå ett markant sätt skiljer sig från ett modernt brottsmönster genomatt våldsbrotten spelade en betydligt större roll i det förra. Redan ett av de första arbetena sominnehöll försök till kvantifiering av brottslighet gav upphov till tesen om en utveckling från våld till stöld — ”de la violence au vol”.^ Ett äldre brottsmönster med en stor andel våld i förhållande till egendomsbrott skulle så småningom ha ersatts av ett modernt brottsmönster med relativt liten andel våld i förhållande till egendomsbrott.^ Den generella giltigheten i denna tes kan dock sättas i fråga sedan en rad undersökningar har visat att stöld långt ifrån överallt h?»- varit något ovanligt brott under senmedeltiden och 1500- och 1600-talen.Micnael Weisser hävdar tom att: ”Stealing was an activity so common as to be nothing less than banal. Tesen omett äldre mer våldspräglat brottsmönster kopplas ibland till civiliseringsteorier av den typ somNorbert Elias har lanserat.’^ Den medeltida männi- » 7 » 11 österberg 1987 s 483ff. ^ T ex Becker 1976, Bowsky 1967, Given 1977, Gurr 1981, Hammer 1978, Hanawalt 1976, The History of Violence in America, Stone 1983, Violence and Civil Disorder in Italian Cities 12001500, Ylikangas 1971, Ylikangas 1973, Ylikangas 1974, Ylikangas 1976, Ylikangas 1985, österberg 1983. *’ Given 1977 s 188. ^ Bellamy 1973 s 65. Jämför även t ex Hammer 1978 och Beattie 1986 s 74f. * Boutelet 1962. ’ Detta resonemang återfinns hos Boutelet 1962, Champin 1972, Gegot 1966, Johansen & Stevnsborg 1986, Margot 1972, Zehr 1974 s 125, Zehr 1976 s 125. Denna forskning kritiseras i Len- & Parker 1980 s 46f (med not 80). man Bellamy 1973 s 37ff, Cockburn 1977 s 60ff, Hanawalt 1979 s 75f, Ingram 1977 s 111, 131, Lorcin 1968 s 280f, Samaha 1974 s 21, Sharpe 1983a s 214, Sharpe 1984 s 54f, 58f, Wiesser 1979 s 16ff. " Weisser 1979 s 16. Detta bekräftas dock inte i undersökningar av brottslighet i svenska städer under senmedeltiden och 1500-talet. Jämför tabell 1 och Österberg 1987 s 483ff. Elias 1978 och Elias 1979. Jämför Huizinga 1964 kap 1. aven
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=