40 Hs A är typisk för den tidpunkt, då den av allt att döma utskrevs. Där finns stadganden, som tidigare getts i hs C vid 1300-talets slut. Den är liksom hs C i vissa fall en kompromiss mellan intressen, företrädda av unionskungamakten och av svensk aristokrati. Men utförligare än hs C återger den det referat av stadgan från 1357 mot flock och samling, vilken för såväl konung som aristokrati fått förnyad aktualitet efter vad somhänt i Sverige under det oroliga 1430talet. 6,4. Fram mot slaget på Brunkeberg och lagändringen av 14.10. 1471 Har färdigställandet av hs A gett signalen till en omfattande »nyutgivning» av stadslagshandskrifter? Det verkar onekligen så. Det är frapperande, hur stor del av våra äldre bevarade stadslagshandskrifter som anses ha nedskrivits i 1400-talets mitt eller senare hälft. I fråga omåtminstone några av dem torde något närmare tidfästning vara möjlig (jfr överblick av handskrifterna). Hs R, återfunnen i Bibliotheque Nationale i Paris inleds - härvidlag ensamstående bland alla stadslagshandskrifter - av ett företal med uppenbar aktuell politisk innebörd; det följs av en stadslagsutskrift, av Södermannalagens kyrkobalk och av en anteckning, tillkommen den 26 oktober 1325 och avseende bestämmelser till förmån för den dåvarande biskopen av Strängnäs. Tydligt har därför ansetts vara, ditt förlagan till handskriften varit knuten till Strängnäs och tillhört kretsen av stadslagens 1300-talsutskrifter. Den bevarade handskriften, R, utskriven av två händer, torde liksom hs Noch O, med vilka den visar stora likheter, ha utskrivits vid 1400-talets mitt. Nyssnämnda företal ger, har man menat, ytterligare fog för en sådan datering. Det formar sig nämligen till ett kraftfullt försvar för kyrkans rätt mot en alltför fordrande kungamakt. Som en tänkvärd möjlighet föreslog också Carl-Ivar Ståhle, att denna i sitt slag helt originella stadslagskommentar tillkommit 1454 och riktats mot Karl Knutsson och hans då aktuella planer på en reduktion av kyrkogods samt möjligen författats av Strängnäsdekanen Birger Hammar. Härtill kan fogas, att handskriften, somi början av 1600-talet tillhört Clas Rålamb, varit en av de icke så få, som varit av rent »privat» karaktär (6.1.). Säkert är, att den utgör ett ovanligt tydligt exempel på den förnyade utskrivning av stadslagscodices, som sköt fart omkring 1442, sannolikt Stockholmseditionen A:s tillkomstår. Åtskilligt senare tillkomstdatum har uppenbarligen hs P i Skoklostersamlingen. Av Schlyter angavs den (SGL XI, s. XIII) vara skriven »i senare hälften af 15:de århundradet», en datering, somrimligen borde kunna preciseras till tiden efter 1471, eftersomstadsstyrelsen, utan tyskrepresentation, här angavs så som Hs R studerades i Paris av Schlyter och senare av Ståhle. Möjligen utfördes den till Paris av Clas Rålamb (1622-98), vilken där infört anteckningar daterade till 1642. Stadslagstexten i hs R uppvisar likheter med 1300-talsutskrifterna B och D: liksom hos dessa förbigås i hs R KgB 26 hksom Eds B 27 och återger endast de första raderna av Eds B 19. - Jfr HW3 (1940), s. XV ft. och Collmar 1977, s. 175 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=