19 1349 utfärdade kung Magnus ett brev för Jönköping, vari staden medgavs nyttja den »byxrker^et», som iakttogs av stockholmarna. 1365 gav kung Albrekt Ulvsbyborna rätt att nyttja »byarko lagh», nyligen utgiven, »nuper edito», av kung Magnus. De båda breven åsyftade dock icke, menade Schlyter, samma sak: 1349 var tal om bjärköarätten, 1365 omdess efterföljare stadslagen och ej om bjärköarätten, »hvilken år 1365 hvarken gällde i Stockholm eller i andra städer i Sverige». Stadslagen bör alltså ha tillkommit under åren 13491365. Närmare anvisning ges emellertid i hs A och flera andra lagutskrifter genom där införda referat av ett brev utfärdat av konung Erik Magnusson från Stockholm den 25 november 1357, vari stadgas straff för sådana, som gjort »flock och samling» mot stadens myndighet. Referat av detta brev ges i hs A— i olika utformning — i sista flocken av såväl konungs- som edsöresbalken: de bär båda tydlig karaktär av tillägg. De kan därför icke ha införts i lagens tidigaste utskrift men väl i hs A, då denna nedskrevs, vilket av Schlyters framställning att döma torde ha skett omkring 1377. »Originalet», d.v.s. hs A:s —förlorade —förlaga och Stockholmsversionens första utskrift, borde därför, slöt Schlyter, ha tillkommit under tiden 1349—57. Schlyters utgåva av stadslagen med ingående kommentar kom1865. Det skulle dröja ett ^tycke in på nästa sekel, innan hans undersökningar härvidlag fortsattes och — delvis — bemöttes av flera forskare, bland dem N. Ahnlund. Han ville revidera Schlyters tolkning: »Byasrkerastt» 1349 åsyftade den nya stadslagen och var identisk med den »biärkörätt», som Albrekt gav Ulvsbyborna 1365. Att Jönköping 1349 skulle fått sig »påtvingad en så litet uttömmande stadsrätt» som bjärköarätten endast något över sextio år sedan staden fått jämförelsevis uttömmande privilegier», vore enligt Ahnlund föga troligt; han fann därjämte osannolikt, att bjärköarätten skulle ha funnits i en fullständig, nu okänd omfattning »mindre än ett årtionde före den tidpunkt, 1357, då tydligen MEStG förelåg i avslutad redaktion». Att ett kungligt brev, tidigare daterat till 1352, men av O. S. Rydberg och B. E. Hildebrand till 1342, utvisar förmåner för Visby, vilka återfinns i stadslagen, skulle därjämte visa, att detta senare årtal är terminus a quo för stadslagens tillkomst, vilken därför borde förläggas till tiden 1342-49. Hithörande spörsmål kom emellertid ungefär samtidigt med att Ahnlund gjorde sitt inlägg i nytt läge, då SamJansson med stöd främst av bokstavsformerna i hs A omdaterade denna till senare 1400-tal. Att denna framåtflyttning var i stort sett riktig, har sedermera bekräftats av andra forskare, även omskilda tidpunkter under 1400-talet härvid föreslagits som troliga. Under intrycken inte minst av denna hs A:s omdatering till 1400-talet framlades 1966 nya synpunkter på frågan av Ake Holmbäck. Stadgan av den 25 november 1357, kan icke, framhöll han, anses upplysa omden tidpunkt då arbetet med stadslagen var färdigt. Refereraten av den ges ju i en utskrift av lagen, som efter vad man nu vet, gjorts först framemot 1400-talets mitt (eller slut); det har
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=