16 hälften av staden Hildesheims befolkning måste ha tillhört den fattiga och namnlösa grupp av människor, som— ofta utan fast bostad — aldrig kom med i skattelistor eller liknande källor, och snarlika iakttagelser har gjorts i fråga om Rostock: där skulle vid 1500-talets början inte mindre än två tredjedelar uppemot tre fjärdedelar ha utgjorts av tjänstefolk, gesäller, daglönare och tiggare, alla eller de flesta av dem oregistrerade.Beräkningar sådana som dessa är givetvis ungefärliga och stöder sig ofta på glest källmaterial; förhållandena har ju givetvis också växlat från ort till ort. Men resultaten är märkliga och torde böra beaktas, också då det gäller att söka fastställa proportionen mellan svenskt och tyskt i det medeltida Stockholm. Den blir annorlunda än de ekonomiska och administrativa källorna oftast tycks ge vid handen. Varje ansats till beräkning av total folkmängd och dennas uppdelning i svenska och tyska inslag blir visserligen vågsam på grund av brist på material. Men något försök må ändå göras. En jämförelse mellan folkmängdsuppgifter — visserligen givna för olika ändamål — från 1300- och 1500-talens slut säger en del. Stockholms skatteböcker ger för decenniet 1582-91 redovisning för i medeltal 467 hushåll per år. Härmed kan jämföras en uppgift - här tidigare, s. 6, åberopad - avgiven 1395 av en av Stockholms dåvarande tyska slottshövitsmän, att JOO eller flera svensksinnade borgare lämnat staden en tid dessförinnan, då kung Albrekts anhängare där övertog makten. Siffran är rätt rimlig, jämfört med uppgifter från slutet av 1500talet, som ju avser alla skattepliktiga borgare i staden, svenskar såväl som tyskar. Räknar man med de i 1300-talets slut avflyttade borgarnas familjer - bruklig är beräkningen 5 å 6 personer -, klosterfolk och slottspersoner, handelsmän, tjänstefolk och stadens tyskar, torde man kunna nå en siffra på inemot 7 000 stockholmare, en siffra som givetvis något kan ha ökat fram till 1580-talet. Majoriteten stockholmare har alltifrån begynnelsen utgjorts av svenskar, och så har det fortsatt att vara. Det unga samhället vid Norrströmhar mottagit ständiga tillskott av folk från närliggande landskap, från Norrland och Finland. Den nyss refererade svenskspråkiga propagandalitteraturen avger vittnesbörd i samma riktning: den är till stor del skriven i och omStockholm. Här må också erinras om den ställning, som enligt stadslagen tillerkändes Sveriges konung och hans främste företrädare i staden: Fogden. Stadslagens hänsyn till tyskarna är påtaglig men dess svenska grundval likafullt ofrånkomlig. 4.4. Sammanfattning Genom tyskkontakter indrogs Sverige närmare än förr i europeiskt handelsliv. Återverkningarna vart tydligast på den ort, Stockholm, som främst förmedlade kontakten. Jfr Weczerka, HGbl 1964, s. 75 och där anförd litteratur. Ifråga 1962, s. 158. Siffrorna från både 1390- och 1580-tal mil)er torde böra beräknas tdl 5 ä 6 personer. om uppgifter från 1500-talet se E. Heckscher 1935, s. 30, 33 och framför allt Eager avser skattepliktiga män, vilkas hushall och fa-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=