147 enligt lag, något somavhandlas i MELL JB 7—10. Ommotsvarande bestämmelser fanns i SmL vet vi inte, eftersom hela lagen utomkyrkobalken har gått förlorad. Man menar dock att MELL var i bruk i lagsagan år 1357.*’ I övriga lagsagor är bruket av ordet terra under landslagens tid inte alls förekommande eller endast marginellt med ett par tre belägg. Att Östergötland har tre fall och Västergötland två kunde tänkas stå i samband med att man där ville betona en viss självständighet gentemot den av svealagarna präglade MELL. 1.3. Vad betecknar patria? Omalltså terra betecknade ’landskapet’ eller den egna lagsagan, tordepatria ha avsett ’land, rike’. Man skulle vänta sig, att patria brukades betydligt oftare under landslagens tid än tidigare. Så länge landskapslagarna ännu var i bruk borde terra samt olika geografiska benämningar ha haft en kraftig övervikt. Så verkar dock inte ha varit fallet. Patria används i 57 % av fallen fram till 1/7 1368, den period som här har undersökts. Delar man upp materialet på landskapslagarnas respektive landslagens tid, visar den förra 56 % patria och den senare 60 %. Ökningen under landslagens tid är alltså obetydlig. Patria dominerar under hela den undersökta perioden. Jämför man förhållandena i olikalagsagor, finner man att bruket av patria skiftar starkt. Det måste alltså ha funnits vägande skäl för att använda ordet patria redan före landslagens tid. Det kan därför knappast hänföra sig till enbart rikets lag. Beträffande tiden före landslagens ikraftträdande frapperas man av att Västergötlands och Östergötlands lagsagor har jämförelsevis låga siffror för patria (28 %resp. 41 %). Detta förklaras av att terra här är vanligt såsomovan antytts. Mera påfallande är kanske att Upplands lagsaga under samma tid i så hög grad använder patria (84 %). I alla de fall där ordet under denna tid används i fråga omlag, synes de åsyftade bestämmelserna vara hämtade ur UpL. Det kan därför knappast råda någon tvekan om att patria brukas på tal om landskapets lag. Orsaken härtill är ej klarlagd men tänkbart vore att upplänningarna uppfattade sin lag så, att den var i bruk också utanför den egna lagsagan - ominte i hela riket (patria) så dock genom kraftig påverkan på andra svealagar. Många bestämmelser har ju från UpL lånats till SdmL, VmL och HL. — Ett enda belägg från Upplands lagsaga avser tiden före UpL:s redigering 1295—1296: 11/7 1293 secundumleges patrie et consuetudines (DS nr 1096). Möjligen skall detta belägg tolkas på liknande sätt. Hur skall då bruket av patria i övriga lagsagor under landskapslagarnas tid förklaras? Materialet kan grupperas på ärendetyper enligt följande: Östergötlands lagsaga: 1. I många av de brev där patria brukas hänvisas till bestämmelser somvid sidan av den egna lagen finns - med i stort sett samma innebörd — också i andra lagar från andra lagsagor, kanske emedan de en gång har hämtats ur någon stadga avsedd för hela riket: ommorgongåva (DS nr 1267,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=