128 och den rätte ägaren Salves (Salueri, genitivform) tid." Jag tolkar detta så att Svarttorp av Salve har varit pantsatt till Svantepolk Knutsson och Matts Tyrnersson. Svarttorp betecknas här gård {curia). Också detta brev är bevarat i en latinsk version och en svensk översättning. Den latinska versionen (DS nr 3696) finns i en avskrift i Peringskiölds Miscellanea’^ samt i en avskrift därav hos B. E. Hildebrand." Båda visar tydligt ortnamnsformen Swartathorp. Den svenska översättningen (DS nr 3696 a) finns i en utskrift på papper från 1500-talets senare hälft." Också den har på baksidan Sonstorpsarkivets signumW. Här skrivs ortnamnet Suartbatorps (genitivform), Suartatorp. Eftersom det är kyrkoherden i Vingåker som utfärdar brevet, menar Sam. Hedar i sitt arbete Högsjögård att detta brev gäller Svarttorp i (Västra) Vingåkers socken." Det är emellertid inte självklart. Att kyrkoherden i Vingåker utfärdar brev omSvarttorp i Regna är knappast anmärkningsvärt, eftersom godset ligger knappa två kilometer från den nuvarande Vingåkersgränsen." Det föreligger i själva verket två starka skäl för att det i detta brev är Svarttorp i Regna som avses: " Salves namn saknas i översättningen till svenska. Dess förekomst i den latinska versionen har tidigare inte uppmärksammats. Att namnet Salve finns här, gör det troligt att samma gods avses här somi närmast föregående brev. — »Jngeualshuaruo» är ej identifierat. Omefterleden i detta ortnamn se Jansson 1938 s. 138-186. Peringskiölds diplomatariska samlingar. Ej identifierat material. Vitterhetsakademiens deposition, i Riksarkivet. B. E. Hildebrand, Samlingar till Svenskt Diplomatarium, vol. 2, Vitterhetsakademiens deposition, i Riksarkivet. Codex B 19 c, nr 117, Medeltidssektionen, i Riksarkivet. Hedar 1946 s. 13 f. och 18. Svarttorp i Vingåker nämns 1514 i jordeboken codex C21, fol. 8 r, i Riksarkivet, i en förteckning över Gunhild Johansdotters (Bese) arvegods. Troligen ärvde hon Svarttorp tillsammans med Högsjö gård från sin moder Katarina Johansdotter (Gädda), som i sin tur fick denna gård efter sin moder Katarina Bengtsdotter (Königsmarck). Hon hade ärvt det efter sin egen moder Mäna Tordsdotter (Bonde), som fick det vid arvskiftet efter sin förste make Ulf Jonsson (Roos av Hjälmsäter) 10/8 1415 (SDns nr 2123). Jfr Hedar 1946 s. 21-30. Denna koppling mellan Högsjö gård och Svantorp i Vingåker är alltså jämförelsevis sent belagd. Hedar menade däremot att den åsyftades redan i brevet från 25/4 1343, en slutsats somkällan själv inte synes medge. Härifrån gick Hedar vidare och menade att den tid, då Svantepolk Knutsson och Matts Tyrnersson ägde Svantorp, måste ha varit den tid, då de ägde inte bara detta gods utan också Högsjö. Utifrån detta resonemang skapade Hedar en ägarlängd för Högsjö gård, som sträckte sig tillbaka till 1200-talet. Den tog sin början med Svantepolk Knutsson och dennes svärson Matts Tyrnersson. Den gick sedan via en annan av Svantepolks svärsöner, Folke Algotsson (Algotssönernas ätt), och dennes broder Rörik Algotsson till den sistnämndes svärson Knut Magnusson (vapenbild: lejon), lagman i Västergötland. Den senates dotter Birgitta hade med Jon Havtorsson sonen Ulf Jonsson. Se Hedar 1946 s. 18-21. I själva verket är Ulf Jonsson (f 1415) den förste somuttryckligen i källorna säges ha ägt Högsjö. Gården nämns i arvskiftet efter honom 10/8 1415 (SDns nr 2123; se Hedar 1946 s. 8 och 23; jfr ovan). Hela den tidigare ägarkedjan bygger Hedar upp pä sitt felaktiga antagande att brevet 25/4 1343 skulle avse Svarttorp i Vingåker.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=