127 ningen. Han menar att den inomAntikvitetskollegiet tillkomna latinska avskriften från 1600-talets slut pålitligt skulle återge en form Sw^erkastorp i förlagan, medan 1500-talsutskriften av den svenska översättningen skulle ha ändrat ortnamnsformen till Suarthathorp. Detta skulle ha skett för att passa intressena hos en Sonstorpsägare under 1500-talets senare del, Paine Eriksson (Rosenstråle). Hedar anser att denne har haft behov av att styrka sin rätt till något av de båda ovan nämnda Svarttorp.® Den latinska versionen och den svenska översättningen av brevet visar några innehållsliga avvikelser från varandra. Sålunda saknas i latinet en motsvarighet till svenskans pertinensformel som ther med rette thill leigat haffuer när by och fiern ingha vndhan tackno. Ett av sigillvittnena kallas i latinet endast Thyrherni men i svenskan Tyrbiörn Magnuson. Däremot återges den latinska textens namnform Petri Styxlktxsson i den svenska med Petrij Styhberson, en felaktig form. Båda avskrifterna synes uppvisa brister och någon anledning att fästa särskild vikt vid den latinska versionens form Sw^erkastorp synes inte föreligga. Någon ort med ett sådant medeltida belägg tycks heller inte vara känd. Minst lika pålitlig är den svenska översättningens namnformSuarthathorp.'^ Troligen avses härmed, såsom ovan har antytts. Svarttorp i Hällestad. B) Ett tidigare otryckt brev, daterat 28/12 1337 u.o., handlar också om ett Svarttorp. Enligt brevet hade riddaren Karl Bengtsson (Oxhuvud, Karl Bengtssons ätt) en gång köpt en egendom (prxdia) i Svarttorp av den vid tiden för brevutfärdandet avlidna Margareta Salvedotter. Nu säljer han detta Svarttörp till Margaretas bröder Folke, Magnus och Johan Salvesöner. Brevet föreligger endast i två avskrifter, den ena av en latinsk version och den andra av en svensk översättning därav.Eftersombrevet är förbigånget i DS, återges det nedan i sin helhet. Ortnamnet skrivs i den latinska versionen Suarthatorph och i den svenska översättningen Swartorp. Översättningen följer nära den latinska versionen, då det gäller innehållet, dock utan att i detalj stämma överens med denna. Ordvalet i den svenska översättningen, exempelvis possiderat, revoceras, förbjuder inte tanken att den har gjorts vid 1500-talets slut men troligare är att den har tillkommit vid samma tid som själva avskriften, alltså på 1600-talet, samtidigt med breven under punkt 4 nedan. C) Ett annat brev (nr 7) i C. Hagelbergs förteckning är daterat 25/4 1343 u.o. I detta brev intygar kyrkoherde Broder i Vingåker (i Oppunda härad i Södermanland) att visst gods vid namn »Jngeualshuaruo» alltid har hört under Svarttorp på herr Svantepolks (Knutsson) och herr Matts Tyrnerssons (Hjorthorn) * Hedar 1946 s. 16 och 17. ’ Ingenting i den svenska översättningens språk hindrar att den, liksom utskriften därav, är gjord under 1500-talets senare del. Båda i handlingar från Lokala reduktionskommissioner, 13, Östergötland, nr 2, pag. 1739, i Kammararkivet, Riksarkivet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=