Per-Axel Wiktorsson ETT BIDRAG TILL KÄNNEDOMENOM LANDSLAGENS IKRAFTTRÄDANDE 1. Inledning Det är värdefullt att så många uppgifter som möjligt dras fram för att belysa bruket av våra gamla lagar. Inte minst angeläget är det att få framupplysningar om, när de olika lagarna trädde i kraft. Detta gäller exempelvis ikraftträdandet av Magnus Erikssons landslag (MELL) vid 1300-talets mitt. Av intresse är inte enbart omtidpunkten för när lagen började tillämpas förskjuts med ett visst antal år eller månader. Likaviktigt i ett större perspektiv är att varje ytterligare antydan omatt en lag har tagits i bruk också ger oss flera upplysningar omi vilka situationer den nya lagen först kan ha aktualiserats. I ett brev från Östergötlands lagsaga, daterat 21/4 1351, talas såväl om’gamla lagen’ som om ’Sveriges lag’. Brevet ger oss därmed en antydan om att man i lagsagan redan då synes ha dömt efter en lag, som betecknades somhela rikets lag, nämligen landslagen. Ändå har detta brev inte använts för att belysa lagens ikraftträdande. Orsaken härtill är att det länge har ansetts vara en förfalskning. Skälen för ett sådant betraktelsesätt verkar dock inte övertygande. I det följande skall brevets äkthet närmare diskuteras. Ett sätt att konstatera en handlings äkthet är att söka fastställa, omden på ett naturligt sätt låter sig passas in i ett dokumenterat historiskt sammanhang eller inte. Denna utväg skall här prövas beträffande brevet från 21/4 1351. Brevet handlar omett gods Svarttorp. Ett arkivsignum(W) på brevets baksida visar att det har tillhört det s.k. Sonstorpsarkivet eller Rosenstrålearkivet, från gården Sonstorp i Hällestads socken i Finspånga läns härad i Östergötland. Det aktuella Svarttorp bör alltså ha lytt under gården Sonstorp. Redan vid 1300-talets slut var Sonstorp sätesgård för ätten Rosenstråle. Dit skrev sig nämligen 1384 väpnaren Johan Holmstensson (Rosenstråle).' Till sätesgården hörde redan tidigt två gårdar med namnet Svarttorp, en i Hällestads och en i Regna socken, båda i Finspånga läns härad i Östergötland.^ ' Elgenstierna VI, s. 522. ^ Almquist, Frälsegodsen 111:2, s. 1013 och 1026 f. För värdefulla påpekanden vid utarbetandet av denna uppsats tackar jag docent Birgitta Fritz, Riksarkivet, fil. doktor Hans Gillmgstam, Svenskt biografiskt lexikon, och docent Eva Odelman, Institutionen för klassiska språk, alla Stockholm.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=