FÖRORD Detta band av Rättshistoriska Studier innehåller bidrag av fyra forskare och ägnas helt problem rörande rättshistoria före 1734. Kjell Kumlien och Per-Axel Wiktorsson tar båda upp frågor, som bidrar till att öka kunskapen om de svenska lands- och stadslagarnas tillkomst och datering. Wiktorsson fixerar med hjälp av diplommaterial en endast årslång period, under vilken Magnus Erikssons landslag senast kommit i tillämpning. Kumlien interpreterar de svenska stadsrätternas utveckling mot bakgrund av motsättningar, somunder loppet av 1300-talet följde på den tyska merkantila och politiska expansionen. Författaren visar hur bevarade stadslagshandskrifter med hänsyn till datering och materiella rättsdetaljer passar in i tämligen olikartade politiska kontexter. Per-Axel Wiktorsson går i ett andra bidrag igenom den terminologi, som svenska diplom framtill slutet av 1360-talet använt för att beteckna begreppet lag eller med lag nära sammanhängande termer. I ett omfattande appendix förtecknas och kommenteras samtliga fall, där ordet lag eller med lagbegreppet nära sammanhängande uttryck brukats. Inger Dtibeck diskuterar i ett inlägg de danska, norska och svenska rikskodifikationernas rättsliga och politiska förutsättningar. Dag Lindström slutligen undersöker med hjälp av kvantitativ metod brottslighetens förändring i Stockholm, sådan denna kan fångas med hjälp av stadens tänkeböcker och saköreslängder från sent 1400-tal fram till 1620-talets mitt. Inte minst författarens metoddiskussion är av stort intresse. Det bör nämnas att Kumliens och Diibecks uppsatser förelåg färdiga redan 1984 men först nu kunnat publiceras. Uppsala sommaren 1988 RolfNygren
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=