no som tillämpat reglerna och kontrollerat deras efterlevnad, har varit organiserade. Inledningsvis diskuterades tre typer av mörkertal, som alla är föränderliga och påverkas av dessa faktorer. Förmågan och viljan att kontrolleralagarnas efterlevnad och att beivra brottslighet förändras över tiden. Därmed förändras också mörkertalet. Även själva källmaterialets fullständighet och tillförlitlighet kan variera, beroende på hur det har tillkommit och hur brottsligheten har registrerats. Man måste komma ihåg att saköreslängder och tänkeböcker från senmedeltidens och 1500-talets Stockholmär tillkomna i helt andra syften än att utgöra grund för kvantifieringar av brottslighet. Själva rättskipningen kan vara mer eller mindre monopoliserad. Det kan finnas andra mer eller mindre auktoriserade fora för rättskipning än de egentliga domstolarna. Det kan finnas olika informella vägar för att beivra och bestraffa överträdelser av lagar (och andra normer). Även domstolarna kan använda sig av andra metoder än de regelrätta bestraffningarna för att behandla brottslighet, t ex förlikningar. Graden av monopolisering av rättskipningen, liksom benägenheten att dra kriminalmål inför domstol och att driva igenom formella bestraffningar, påverkar den mängd brott som kommer att registreras i domböcker och annat material från den offentliga rättskipningen. Rent kvantitativa komparationer blir därför också med nödvändighet svårtolkade. För att komparationer, både i tid och rum, ska bli meningsfulla måste de innehålla kvalitativa moment. Det räcker inte att jämföra bestraffad eller registrerad brottslighet. Även den ”illegala sfären” och själva kontrollstrukturen måste beaktas. Detta innebär också att rätten - såväl dess formella somdess informella sidor - måste ges en mer central plats i undersökningen. Detta leder inte bara till att studiet av brottslighet kompliceras, utan även till att nya frågor kan genereras och att nya problemkomplex kan komma i blickfånget.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=