101 holmsborgaren Casper Ilenfeldt anklagad för förtal av hertig Karl. Han påstås ha anklagat hertig Karl för en rad oförrätter mot stadens borgare. Hertig Karl skulle ha tagit ifrån borgarna ”både ett och annat” och inte ersatt dem för detta, utan i stället belastat borgarna med inkvartering av knektar. Casper erkände att han hade sagt detta, men ville förklara sig. Flera klädespackar som han hade skickat efter från Tyskland hade tagits om hand av hertigen utan någon betalning. Flera vittnen framträdde också och påstod att Casper hade uttalat sitt stöd för Sigismund. Bl a ska han ha sagt att ”wy hafue konungenn för osz, wij hafue intet göra medh furstenn”. När kungen kom tillbaka skulle han också nypa dem i näsan somhade hållit med fursten. Måns Birgersson, somtidigare hade varit i hertig Karls tjänst påstods den 9 maj 1603 ha sagt att: ”skall hertigh Carl länge regere, då blifuer huarkenn brödh eller bärning meer i Suerige”. Dessa förtalsbrott ställer plötsligt de storpolitiska händelserna i blixtbelysning. Det förtal som riktar sig mot Johan III och hertig Karl syftar ofta på att det var bättre på deras avsatta föregångares tid, samt att det åter skulle bli bättre om den gamle kungen återvände till tronen. Dessa förtal av kungen är ibland också nära förknippade med verkliga uppror, ryktesspridningar och upprorsoch uppviglingsförsök. 106 6. Konflikter och förlikningar En väsentlig del av domstolens arbete bestod i att behandla olika vålds- och förtalsbrott, brott somi allmänhet var uttryck för - tillfälliga eller mer permanenta - personliga konflikter. Hittills har den bestraffade brottsligheten i Stockholm studerats. Men det är också viktigt att ställa frågan om domstolen enbart har haft en bestraffande funktion eller omden också har kunnat spela en konfliktlösande roll. I samband med att mörkertalet diskuterades ovan berördes också frågan omförekomsten av olika informella vägar för konfliktlösning och hantering av brottslighet och normöverträdelser. Antropologiska studier har visat att det även i samhällen utan ett formaliserat rättssystemfinns metoder för att upprätthålla den inre ordningen, lösa konflikter och beivra överträdelser av normer.Även i det senmedeltida och det tidigt moderna Europa har det funnits andra sätt att tackla brottslighet, normöverträdelser och konflikter än de som domstolarna har erbjudit. Normöverträdelser har både på kontinenten och i England bemötts med olika former av ”charivari”, ”rough music” och liknande företeelser.Här är det dock i allmänhet inte frågan omegentlig kriminalitet. Det är snarare överträdelser av eller oförmågan Om uppror, uppviglingsförsök och upprorsrykten (även riktade mot Gustav Vasa) se Stb 1524-1529 s 25 (1524), s 73 (14/6 1525), s 279 (3/6 1529), Stb 1568-1575 s 130ff(3/2 1571), s 277f (6/ 7 1573), s 286ff (30/7 1573), s 318 (7/11 1573), s 322f (25/11 1573), s 616ff (15/10 1575), Stb 15841588 s 461f (19/10 1588), Stb 1600 s 85ff (12/7 1600). Malinowski 1967, Roberts 1976, Roberts 1983, Social Anthropology and Law. Se t ex Ingram 1984, Ingram 1985, Spargo 1944, Thompson 1972 och där anförd litteratur. t08
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=