47 det fall somförelagts honom. Somen följd kunde han utverka ett edikt ompardon, och från det ögonblicket fördes praktiskt taget inga processer om kollektivt häxeri inför den spanska inkvisitionen; bara fall av individuell trolldom eller annan magi togs hädanefter upp. De båda andra domarnas handlingssätt i Logroho liknar Pierre de Lancres, den bekante domaren vid Ic parlcment i Bordeaux, som ledde de fruktansvärda förföljelserna i provinsen Labourd (pä gränsen till Navarra), vilka han beskriver i ett arbete med titeln Tableau de Vinconstance des mauvais anges et demons, publicerat i Paris 1612 och illustrerat med ett egendomligt kopparstick utvisande allt somanfördes mot häxorna och trollkarlarna i vittnesmål, somförfattaren gär 1 god för.^^ Här har vi återigen en man av stor lärdomoch viss litterär talang, som till skillnad frän Salazar y Frias representerar den ’realistiska’ uppfattningen, somförst framlagts av författarna till Malleus. Mycket har skrivits omPierre de Lancre, inte allt av det sä förnuftigt; men man kan säga att han är den siste systematiske författare i detta ämne, som samtidigt själv satt till doms och genomförde den våldsamma repressionen. Han blåser upp de påstådda förbrytelser, som begåtts av häxorna och trollkarlarna i en liten, ekonomiskt efterbliven region som om ett djävulens hov hade funnits där och som om de stackars anklagade byborna hade blivit uppfödda i den sataniska läran.Detta står naturligtvis i bjärt kontrast till den uppfattning om lantbornas allmänna okunnighet och enfald, som framgår av mänga samtida franska och spanska texter, i vilka avståndet mellan böndernas och hovets liv är ett återkommande tema.^^ Pierre de Lancre står i själva verket för den högsta graden av sofistikation när det gäller ett sä vida spritt fenomen som häxtron — ett fenomen vars återkommande särdrag har föga att göra med sädana sagoaktiga konstruktioner. 72 VI Det kan inte utan vidare påstås, att den sorts teologer cich teoretiker sombeskrivits i det föregående, inte längre var talrika efter de tvä första decennierna av 1600-talet, men de hade åtminstone mindre att säga till om. I Spanien utgav till För senare tall se Juan Caro Baroja, Viiias mag^icas c Inquisicum, 1-2 (Madrid 1967). Titeln är talande: Tableau de Tinconstancc des mauvais anges et demons. Ou il est amplement traicté de la Sorcelerie et Soreters. Livre tres curieux et tres utde, non seulment au.v juges, mais a tous ceu.v tfui vrvent soubs les loix Cbrestiennes. Avec un discours contenant la procedure faictepar les In- (fuisitions d'Espagne at de Navarre, a ‘>3 Alagteiens, Apostats, Juifs, Soreters, en la ville de Logrogne en Castille, le 9 de Novembre 1610. En laquelle on voit eornbien Eexereise de la justice en Erance est plus luridtqucment traicté, et avec de plus belles formes qu'en tous autres Empires, Royaumes, Republiques et Estats (Paris 1612). Fitt senare arbete av De Lancre inneh.iller en del \ tterlii;are inaterial: l.'ineredulite et mcscreance du sortilege plainement eonvaincue... (Paris 1622). Mvcken förvirring v.illas ännu av ovanan att tillskriva de förföljda förföljarnas itteer och lörväxla folkets värld med de lärda debattörernas. C^m attityden mot lantbeltdkningen se Julio Caro Baro)a, Lasformas eomplejas de la vida religlosa. Religion, soeiedad v earaeter en la Espaiia de los siglos .V\7 v X\’ll (Madrid 1978), ss .^25-61.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=