349 Det religiösa området var som vi kan se monopoliserat av den katolska kvrkan oeh inkvisitionen. Tillsammans kontrollerade de reprtKluktionen av folkets reln^iösa hahitits, dvs behärskade de kollektiva bruken och trosföreställningarna oeh förvisade pnvatreligionen och de alternativa metoderna att manipulera de övernaturliga makterna till en undanskvmd vrå. Under sadana omständigheter kunde mte de magiska operatörerna bli avgörande konkurrenter till de legitimerade religiösa aktörerna: medan de förra saknade institutionellt stöd och verkade som ’små enskilda företagare’somsinsemellan upprättade en informell hierarki baserad på personlig charisma och frivilligt informationsutbyte, så var de senare utbildade medlemmar av en komplicerad frälsnmgsinrättmng med en egen institutionell charisma och en klart definierad intern organisation. Därtill försiggick de trollkunnigas vardagliga aktiviteter inte mom ramen för det morahska samfund av bekännare med samma tro, som konstituerar varje kyrka, och som anpassar det religiösa utbudet till efterfrågan. I stället etablerade trollkarlen kontakter med sin kund ungefär som en, läkare med sin patient. Slutligen vägleddes prästerna i sm verksamhet av dogmer och riter som definierades i en skriftlig tradition av auktoriteter, ett förhållande som gav doktrinen och kvrkobruken en större hållfasthet, medan trollkarlarna mestadels arbetade med riter somförmedlades i den muntliga traditionen och somtill följcf av sin flexibilitet kunde anpassas till nva omständigheter men knappast motstå konfrontationen med ett symbolsystem som hade sitt stöd i det skrivna ordet. Valet av aktivitetsfält \ ar en av de fundamentala faktorer somskilde magikerna från prästerna, även omdet fanns överlappande områden. De magiska operatörerna rörde sig pa en nyttobetonad nivå av religiös tro präglad av formeln do ut des, där ting som hälsa, kärlek, pengar och socialt anseende var viktigast, medan prästerna befann sig på en högre trosnivå präglad av distans från de mest trängande materiella tich kroppsliga behoven och av en strävan mot själens frälsning medelst trons handlingar. I själva verket vilar hela det kristna etiska svstemet på detta och söker forma det kollektiva handlandet i enlighet med en utopi om ett himmelskt hv efter den fysiska döden, medan den andliga räddningen undan djävulens herravälde på jorden blir det viktigaste värvet. Denna eskatologiska etik saknades i magikernas praktiska universum. De utnyttjade Cjtid och djävulen om varandra i sin dagliga verksamhet. Kloka gubbar var en huvudtyp av magiska operatörer. Deras verksamhet var ursprungligen inriktad på att bota sjuka husdjur, vilkas förlust var ett svårt slag för lantbefolkningen, men utvidgades långsamt till att också omfatta mänskliga patienter. Denna strategi hängde samman med att medicinsk hjälp saknades i Begrepp som ligger b.ikom efenna analys kan återfinnas i Max Weber, ’Religious groups (The Sociology of Religion)’ i Economy and Society 1 (Berkeley 1978), ss 399-634 och i Pierre Bourdieu, ’Une interpretation de la theorie de la religion selon Max Weber’, Archives Europeenne de Sociologie 12 (1971), ss 3-21 samt ’Genese et structure du champ religieux’. Revue Eran<;aise de Sociologie 12 (1971), ss 295-334. " |tr P.mile Durkheim, Les formes élémentaires de la vie religieuse 6 uppi (Paris 1979), ss 60-63.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=