17. Portugal: försiktig Inkvisition en Francisco Bcthcnconrt Den europeiska häxmyten, som vi helt kort kan karakterisera med fem huvudelement - d)ävulspakt, nattflyi;ande, deltagande i hcäxsabbaten, hamnskifte (metamorfos) oeh malefieium mot människor och egendom' - framträder fragmenterad (och ibland omtolkad) i de flesta utsagor av vittnen och anklagade i den portugisiska inkvisitionens protokoll. Pakten har ofta ingen förbindelse med nattflygandet och sabbaten; det övernaturliga flygandet tillskrivs inte enbart häxor och trollkarlar utan också andra under deras inflvtande; bilden av häxan hålls inte klart isär från den av andra trollkunniga; häxans konster anses ofta vara medfödda snarare än givna av den onde; de anses inte alltid vara enbart onda utan man kan urskilja en klar ambivalens i synen på hennes aktiviteter.' Häxmytens sammansatta natur i Portugal kan belysas på två sätt. För det fcirsta bör man analvsera den påverkan som utövades genom den kvrkliga och inkvisitoriska elitens repression och som yttrade sig främst däri, att de magiska operatörernas handlingar reducerades till en dikotomi mellan Guds och djävulens makt så att pakten fick en central roll i processerna. För cfet andra bör man studera de diffusa egenskaperna hos det mytiska universum inomvilket de olika sociala skikten i det gamla Portugal opererade (med deras olika former för att frambringa, tillägna sig och reproducera bilder, idéer och mvter). 1. Häxförföljclserna De stora förföljelser som hemsökte större delen av centrala och västra Europa från 1500-talet till mitten av 1600-talet drabbade aldrig Portugal.^ Den överväldigande majoriteten av angivelser skedde mom kyrkans institutionella ram. Om huvuddragen i denna mvt se bidragen av Carlo Ginzburg och Robert Rowland i denna volym. ’ Härom se vidare i Francisco Bethencourt, O Imaginario da Magia. Fciticeiras, Saludadorcs e Nigromantes no scculo XVI (Lissabon 1987). ^ Förutom de grundläggande studierna av Alan Macfarlane, Keith Thomas, William Monter, Erik Midelfort och Robert Muchembled se framställningen i Jean Delumeau, La Peur en Occident: XlVe—XVlle siécles (Paris 1978), ss 450-506.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=