329 nen mellan förkristen och katolsk tid utan betrakta ’traditionella’ trolldomsföreställningar som förreformatoriska i största allmänhet. Före reformationen tolererade kyrkan, om än måhända med teologisk tvekan, de magiska bruken. Framställningen är ordnad i fyra delar. Jag börjar med en allmän översikt över processerna och deras sociala sammanhang. Därnäst diskuteras de traditionella formerna för trolldom och magi som kulturella kategorier. Denna diskussion tjänar som en nödvändig bakgrund till presentationen av ett antal konkreta trolldomsfall. Slutligen analyserar jag den isländska varianten av häxförföljelser i ett allmäneuropeiskt perspektiv. Detta gör det möjligt att identifiera både likheter och skillnader mellan Island och andra delar av Europa. Vidare belyser det den historiska dynamiken i varje sammanflöde av traditionella kulturella kategorier med nya förhållanden. Den isländska miljön På 1600-talet uppgick den isländska befolkningen till omkring 50 000 individer bosatta på glest utspridda ensamgårdar; städer saknades helt.’ Levnadsförhållandena här uppe i norr var hårda, naturens gåvor sparsamma och de danska herrarna syntes mer intresserade av handelsvinster än av sina avlägsna undersåtars välfärd.'* Ett handelsmonopol från 1602 till 1789 hade svåra följder för den isländska ekonomin.^ Härtill komen klimatförsämring under 1600-talet, en ’liten istid’, som kulminerade under seklets sista årtionde.*’ Tillsammans med inre sociala och ekonomiska förhållanden kom dessa yttre faktorer att resultera i en allmän förarmning av Island med återkommande hungersnöd och ökad dödlighet.^ Katastrofer och förbannelser beledsagade det dagliga livet. Under dessa förhållanden är det mte förvånande, att islänningarna såg sig om efter djävulska orsaker till sina olyckor och deltog i den allmänna häxjakten. Det är kanske snarare förvånande, att de gjorde det i så ringa utsträckning. Omkring 120 häxprocesser är kända från perioden.* Siffran är något osäker, efter- ’ Den först.i folkräkningen ägde rum 1703, då 50 358 invånare registrerades. Mö|ligen var antalet något liögre på 1600-talet. ■* Island tillhörde Danmark sedan 1380, då Danmark och Norge förenades. Island hade kommit under norsk överhöghet 1262-64. Detta politiska beroende förklarar likheterna mellan isländsk och skandinavisk historia. ^ Jön J A6ils, Eitiokutiarvcrzlun Dana a hlandi 1602-1787 (2 uppl Reykiavik 1971); Gish Gunnarsson. Monopoly Trade and Economic Stagnatio>i. Stiidia in the foreign trade oj Zeeland 1602- /7^7 (l und 1983). *’ t>orvaldur Thoroddsen, Årferdi a Islandi i Tusund ar (Köbenhavn 1916-17). ^ Hannes f-innson, Mannja-kun af HalUrriim (1796; nytryck Reykjavik 1970). ^ Allmänna översikter om trolldomen under denna period i Ölafur DaviSsson, Galdnr og galdratndl a Islandi (Revkjavik 1940—43); Pali F Olason, Saga Isledinga: Scytjanda öld (Revkjavik 1942); Siglaugur Brynleifsson, Galdrar og brennudotnar (Reykjavik 1976); Huvaldur ThoroddLandfrcedissaga Islands I-IV (Köbenhavn 1892-1904), vol II. Källorna är annaler, rättegångshandlingar (för de mål som drogs infeir alltinget), samtida traktater om det onda, böcker om magi, legender och folksagor, samt en självbiografisk redogörelse omtrolldom skriven av ett av processeroffer. sen. IIA.S
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=