16. Island: trollkarlar och hedendom Kirsten Hastrup Island ligger i Europas periferi och kommunikationslederna över Nordatlanten var inte alltid lika livligt trafikerade. Landet har ändå historiskt sett varit en del av ett vidare nordiskt och europeiskt sammanhang, något somockså återspeglas i trolldomsprocesserna under 1600-talet. I detta kapitel skall dessa processer behandlas ur ett dubbelt perspektiv: å ena sidan ses häxförföljelserna som ett europeiskt fenomen, där Island bara spelar en perifer roll; å den andra får trolldomens lokala kategorier sin innebörd bara ur den isländska kulturens särart. Liksompå andra håll fick den lokala utformningen av häxjakten här sin prägel lika mycket av de rådande föreställningarna om det övernaturliga som av nya idéer om djävulens makt. Sedan vikingatiden och de första bosättningarna på Island hade ett helt komplex av folkliga föreställningar ommagisk inverkan på natur och historia varit centrala inslag i islänningarnas världsbild, och kristendomens införande år 1000 gjorde inte dessa föreställningar mindre gångbara.' På många sätt utgjorde den katolska tiden en fortsättning på de hedniska traditionerna, ominte i teologisk doktrin så åtminstone i praktiken. Här är inte platsen att diskutera innebörden i denna kontinuitet mellan hedendom och katolicismpå Island. Det bör dock påpekas, att 1600talets häxprocesser infaller efter reformationen, och att de ’traditionella’ trolldomsföreställningarna kom att betraktas ur detta postreformatoriska perspektiv. Lör de europeiska häxförföljelsernas införande i den isländska miljön tycks reformationen ha haft en avsevärt större betydelse än själva kristnandet. Bara ett domstolsfall med trolldom från den katolska tiden finns bevarat. I kolonin på Grönland brändes år 1407 en man sombefunnits skyldig till att ha utövat svartkonst för att få sin vilja med en kvinna.^ Det är en öppen fråga huruvida detta alls skall ses som ett fall av isländsk trolldom. Under alla omständigheter är samtliga övriga fall av trolldomsprocesser på Island från tiden efter reformationen, även omtrolldomsom sådan är ett återkommande tema också i den förreformatoriska kulturen. Av detta skäl skall jag inte uppehålla mig vid distinktio- ' För en .in.ilvs .iv öett.i ursprungliga samhälle se Kirsten Hastrup, Culture ami Hutory in Mcdieval Iceland. An anthropological analysis of structure and change (Oxford 1985). ’ G Storm (ed), Isländske Annaler indtil 1578 (Christiania 1888), s 288.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=